Sverige behöver ett starkt och pålitligt försvar, skriver Anders G Johansson och Martin Odenö (båda M) i SLA 26/5. Och de menar att det är dags för M att återta ledartröjan i försvarspolitiken. Många tycker det. Två äldre damer (M?) frågade mig: Är det risk för krig? Det lilla vi får veta av tv och radio är att Ryssland rustar, flyger nära Sverige mm. Hur är det med Sveriges försvar? Räcker inte pengarna till försvaret, undrade de?
Ett lands försvarsmakt får aldrig tillräckligt med pengar. Det finns alltid luckor. Men det viktigaste just nu är inte pengarna. Vi måste ha ett försvarat markterritorium. Det har inte Sverige idag!
Om Sverige idag satsade på ett folkförsvar av det egna markterritoriet enligt FN-stadgan skulle jag svara de två damerna; krigsrisken är mycket låg. Den stora grannen i öster kan då känna sig trygg, när det gäller Sverige. Utan markförsvar är det helt annorlunda och Ryssland hotas då USA/Nato och Sverige tvingas finna trygghet i kärnvapenmakternas äventyrliga avskräckningspolitik idag och inför en oviss framtid.
Den ena av det två avskräckningsmakterna USA/Nato och Ryssland för krig i Ukraina. Varför? En militär faktor är att skapa ett bra militärt utgångsläge, något som Ryssland söker inte bara mot Svarta havet utan i alla riktningar.
Sverige med sitt markterritorium håller isär de två avskräckningsmakterna. Det är bra rent geografiskt men är inte tillräckligt. Ett försvarat markterritorium, både mot öst och väst, skulle utgöra en militär styrka för Sverige och för alla kringliggande parter inte minst för Ryssland. Tydligen har SD och V funnit styrkan av ett svenskt markförsvar som stöd för vår alliansfria politik och verkar därför för allmän värnplikt. Hur ser M och S på detta?
Ensidigheten att enbart betrakta Ryssland som intressent av det svenska territoriet har länge vilselett ledande försvarspolitiker (t ex Carl Bildt) och militärer. När Putin mullrar och bär sig illa åt då tilltar rädsla och oro. Denna rädsla är berättigad då Sverige har ett på försvar markterritoriellt tomrum.
Det sämsta Sverige kan göra i nuläget är att öka spänningen genom att ansluta till den ena avskräckningsmakten USA/Nato och hota Ryssland med anfallskrig.
Ensidigheten att se enbart Ryssland som intressent av det svenska territoriet är det stora problemet. Det har alltför länge lämnat vårt krigsavhållande markterritorium oförsvarat. Anslutning till USA/Natoalliansen löser inte detta problem. Börja den 30 maj med logiskt tänkande kring ensidigheten, då kan många grundläggande försvarsproblem lösas! Då kan man se vilken militär styrka ett försvarat svenskt markterritorium har mellan avskräckningsmakterna USA/Nato och Ryssland (se också Luftförsvarsutredning SOU2014.88), luftkrig-kärnvapen kan inte åtskiljas).
Lycka till 30/5!
Per Blomquist
ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien