Klimatforskare orolig för mänskligheten

– Jag är riktigt orolig. Det säger Douglas Nilsson som forskar om klimat och luftföroreningar. – Det här kommer att förändra mänskligheten fundamentalt.

Stora landområden kommer att bli obeboeliga och miljoner människor måste evakueras. Havet höjs under många generationer och kusterna måste gång på gång överges.

Forskaren Douglas Nilsson spår stora folkomflyttningar under våra barn och barnbarns livstid.

– Det här kommer att bli en stor utmaning. Om vi ska klara detta och förbli medmänskliga så måste vi bete oss bra mot varandra.

Vad gör människan?

Douglas kommer från Stenstorp och bor i Stockholm. Han forskar och undervisar i klimatförändringar och luftföroreningar på Stockholms universitet, och han ser på nära håll vad som händer med vår planet.

Tack vare sina och kollegors kunskaper, och olika klimatmodeller, har han viss möjlighet att se in i framtiden, men det finns en mycket stor osäkerhetsfaktor.

– Det är vad människan gör och vilket samhälle vi skapar. Att förstå det är mycket svårare än kemi och fysik.

– Om vi fortsätter som hittills kommer vi att uppleva stora klimatförändringar, men om vi satsar på sol- och vindkraft, och återvinning, så minskar vi problemen. Vi kan inte stoppa uppvärmningen, men begränsa den.

Skräder inte orden

Douglas döljer inte sin oro för jorden och mänskligheten, och han menar att vi borde ha börjat för länge sedan.

– Vi visste tillräckligt mycket för 25 år sedan. Men lobbyverksamheten i USA, och oljeindustrin, blockerade eller fördröjde flera klimatavtal. Vi förlorade ett decennium på det. Efter att Al Gore och FN:s klimatpanel fick Nobels fredspris 2007 låg frågan högt på agendan, men då fanns det lobbyorganisationer och företag som finansierade antipropaganda och förnekade klimatförändringarna.

Douglas skräder heller inte orden när det gäller Donald Trump och hans försök att ta bort restriktioner mot företag som vill utvinna kol och andra fossila bränslen.

Stater kollapsar

Douglas berättar att FN:s klimatpanel försöker förutse olika klimatscenarior fram till 2100. Om vi ska kunna hantera klimatförändringarna menar man att jordens medeltemperatur inte får öka mer än två grader räknat från industrialiseringen cirka 1870.

– Delar av mänskligheten klarar inte av det. För några år sedan kom världsbanken, och de brukar vara försiktiga, med en rapport om att hela stater kommer att kollapsa. Om vi vill rädda flera önationer i Stilla havet får vi begränsa det till 1,5 grad. Nu är vi nästan vid en grads ökning.

Det Douglas ser framför sig är naturliga följder av en varmare planet, och han tvekar inte när han berättar om vad som kan vänta mänskligheten.

– När hettan ökar kommer Nordafrika och Mellanöstern i praktiken att bli obeboeliga. Människorna måste evakueras och det kan ske om 50 till 100 år.

– Det blir hundratals miljoner som måste flytta, och vi kan inte ens hantera de relativt små flyktingströmmar vi har i dag.

Länder svämmar över

Värmen gör att havsnivåerna stiger, och även det kan leda till att miljoner människor måste ge sig av från sina hem.

– Bangladesh, Florida och kanske Holland. Det handlar om 100, kanske 200 miljoner människor. Hur ska vi hantera det? Det här kan ligga så nära i tiden som en till tre generationer bort.

Glaciärer som smälter slutar inte smälta tvärt även om vi människor skulle tvärvända i vårt sätt att leva. Douglas menar att havet kommer att fortsätta höjas i flera generationer.

– Människorna måste gång på gång flytta från kusterna, och överge hamnar och odlingar. Våra ättlingar måste investera gång på gång, men vem vill göra det till slut?

– I stället måste man flytta till platser som får ett mildare klimat, som exempelvis Sibirien och Alaska. Då gäller det att komma på hur man ska kunna odla den marken, och med vilka grödor.

Havet har betydelse

Det kan finnas en process i naturen som eventuellt kan bromsa uppvärmningen något, och det är en del av Douglas forskning. Aerosolpartiklar, luftburna partiklar, reflekterar solljus och kyler därmed jorden. Det kan vara både naturliga partiklar och luftföroreningar.

Han är dock ganska säker på att effekten kommer att bli mindre än uppvärmningen från växthusgaser.

En del av forskningen sker till havs, eller i vattentankar i laboratorier, och det är partiklar från havsvattnet som undersöks.

När det blåser och vågor bryts bildas skum på havet. Från det skummet frigörs partiklar som i sin tur bildar moln.

Finns det få partiklar blir molnen mörka och reflekterar bort mindre solljus från jordens yta. Är partiklarna fler blir molnen ljusa och reflekterar mer.

Douglas forskargrupp har upptäckt att om havsvattnet blir varmare producerar det färre partiklar, vilket förstärker uppvärmningen från växthusgaserna.

Motverka eller förvärra?

En del klimatmodeller menar att uppvärmningen gör att det kommer att blåsa mer. I så fall skulle fler partiklar bildas, som i sin tur bildar vita moln, men Douglas är skeptisk.

– Om blåsten skulle öka så kan det motverka uppvärmningen, men klimatmodellerna är oense om det faktiskt kommer att blåsa mer. Alla är däremot överens om att haven blir varmare.

Forskar om bilar

Douglas jobbar även med partiklar i form av luftföroreningar. Nyligen fick han ett anslag från det statliga forskningsrådet Formas på tre miljoner kronor för att studera luftföroreningar från bilar.