Medarbetarskap är viktigt men fallgroparna är många

Debatt
PUBLICERAD:
Att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som dagens välutbildade medarbetare besitter är viktigt för framgång i alla organisationer. Därför är ett välutvecklat medarbetarskap ett måste på alla arbetsplatser inom den offentliga sektorn.
Medarbetarna måste ges möjlighet att vara delaktiga i den kontinuerliga utvecklingen av medarbetarskapet om det skall vara både organisation och medarbetare till gagn, menar debattskribenterna.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Men för att på bästa sätt skapa förutsättningar för ett utvecklat medarbetarskap måste medarbetarna ges reellt inflytande. Det räcker inte med varken läpparnas bekännelse eller påtvingat ansvarsutkrävande ifrån chefer och ledning för att få till stånd ett utvecklat medarbetarskap.

Medarbetarskap introducerades som begrepp för 15 år sedan när det användes av forskare för att förstå särarten i det skandinaviska arbetslivet. Man ville fånga det som var unikt och speciellt. Tankar kring och omfattningen av företagsdemokrati, grupporganisering och decentralisering var särdrag för Sverige och våra grannländer under 70- och 80-talet. Dessa tankar kom att utgöra grunden för begreppet medarbetarskap och dess innehåll. Som resultat vilar medarbetarskap på en demokratiseringstanke där medinflytande för medarbetarna är centralt. På så sätt betraktades organisationens medarbetare som aktiva medproducent till de praktiker som förekommer och uppstår i en organisation. En avgörande komponent i ett framgångsrikt medarbetarskap är alltså bemyndigade medarbetare.

Mycket har hänt på 15 år. Medarbetarskap är numera ett begrepp som ofta används som praktiskt verktyg av chefer och HR-avdelningar, men även av konsulter. På så sätt är satsningar på ett utvecklat medarbetarskap ofta ett resultat av initiativ från organisationens ledning. Risken med sådana initiativ är att medarbetarna involveras sent i processen och blir passiva mottagare av ett ledningsideal av vad som anses vara ett utvecklat medarbetarskap, snarare än aktiva medskapare av det. Ett utvecklat medarbetarskap kräver att medarbetarna tillåts påverka det medarbetarskap som skall råda i organisationen samt lyhörda chefer som skapar förutsättningar för att ta tillvara medarbetarnas engagemang. Medarbetarskap är ingen isolerad process utan hänger ihop med allt som sker i organisationen. Utbildningar i medarbetarskap är därför verkningslösa om inte medarbetarskapet tillåts genomsyra vardagens förhållningssätt i hela organisationen på alla nivåer. Det är alltså betydligt lättare att som arbetsgivare säga att man vill ha ett aktivt medarbetarskap än att faktiskt få det till stånd.

Svårigheterna med att utveckla medarbetarskapet i offentliga organisationer belyses bland annat av Statskontorets rapport ”Utvecklat medarbetarskap och ledarskap i staten” där man konstaterar att en stor utmaning för arbetsgivare är att ta tillvara medarbetarnas kompetens i utvecklingen av medarbetarskapet. Den utmaningen speglar de olika förväntningar som forskningen visat att ledning respektive medarbetare ofta har på ett utvecklat medarbetarskap: ledningen fokuserar på medarbetarnas ansvarstagande medan medarbetarna främst förväntar sig ökad delaktighet. För att ett utvecklat medarbetarskap skall ge organisationen möjlighet att på bästa sätt ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns hos medarbetarna så räcker det inte att som arbetsgivare fokusera på ett ökat ansvarsutkrävande. Medarbetarna måste – på riktigt – ges möjlighet att vara delaktiga i den kontinuerliga utvecklingen av medarbetarskapet om det skall vara både organisation och medarbetare till gagn.

Thomas Andersson

Professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde

Christian Gadolin

Lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.