Så rustar vi Sveriges järnvägar

Debatt
PUBLICERAD:
En bättre fungerande järnväg kräver mer än miljardanslag till drift och underhåll. Utan tillräckligt många bantekniker, eltekniker och signaltekniker blir det svårt att uppnå den nationella transportplanens ambitioner, menar debattskribenterna.
Foto: Björn Lindgren/TT
Järnvägstekniska utbildningen i Falköping måste få fler platser. Den regering som tillträder efter höstens politiska vakuum måste ge Trafikverket ansvar för kompetensförsörjningen till järnvägstekniska yrken.

Den nationella transportplanen 2018-2029 ska rusta Sveriges järnvägar. Drygt 700 miljarder kronor satsas på infrastrukturen, varav 125 miljarder går till drift och underhåll av järnvägsnätet. Prioriteringen är nödvändig. Persontågen i Sverige har en sämre punktlighet än i jämförbara EU-länder. Försenade tåg och gods som inte kommer fram i tid är inslag som alltför många vant sig vid.

Det går att vända den negativa utvecklingen. Men en bättre fungerande järnväg kräver mer än miljardanslag till drift och underhåll. Utan tillräckligt många bantekniker, eltekniker och signaltekniker blir det svårt att uppnå den nationella transportplanens ambitioner.

I dag arbetar 3 800 tekniker inom järnvägen. Inom fem år kommer 1 700 årsarbetare saknas – framförallt till följd av pensionsavgångar. Ändå finns inget övergripande nationellt ansvar för kompetensförsörjningen. Hösten 2018 startade fyra samordnare olika järnvägstekniska utbildningar: Trafikverksskolan i Ängelholm samt Vansbro, Åmåls och Falköpings kommuner. Totalt erbjöds strax över 100 platser – färre än 10 % av behovet. Vi behöver öka platserna på de befintliga utbildningarna. Fler platser till utbildningen i Falköping skulle gynna länet och ge skolan den nödvändiga prioritering den förtjänar. Men för det behövs fler kompetenta lärare.

Vi föreslår staten ett antal åtgärder:

• Ge Trafikverket ett övergripande ansvar för kompetensförsörjningen till järnvägsyrken, i samverkan med branschen.

• Skapa enhetliga nationella utbildningsplaner för järnvägstekniska utbildningar – utan att tumma på kraven.

• De statligt finansierade utbildningsplatserna för järnvägstekniska yrken måste bli fler och spridas till fler ställen i landet.

• Den kommunala gymnasieskolan behöver öppna för järnvägstekniska utbildningar. Det kräver t ex att Arbetsmiljöverket ändrar arbetstidsreglerna så att elever under 18 år kan vistas i spår nattetid under sin yrkesutbildning (APL).

• Satsa på aktiviteter som leder till fler lärare med rätt kompetens.

• Krav på svenskt medborgarskap som en del i säkerhetsklassningen för arbeten inom järnvägen gör rekryteringsunderlaget mindre. I Tyskland har nyanlända med eltekniska utbildningar erhållit vidareutbildningar och bidragit till kompetensförsörjningen.

Behovet av en hållbar tillväxt är vår tids ödesfråga. Därför måste järnvägen ges bästa möjliga förutsättningar för såväl arbetspendling som godstransporter.

Robert Röder

ordförande i Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer

Maria Skoog

verksamhetschef Sveriges Byggindustrier Skaraborg

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.