Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Den svenska kycklingindustrin är långt ifrån hållbar

Debatt
PUBLICERAD:

Replik till Jenny Andersson, ordförande Svensk Fågel (SLA 31/12).

Gång på gång utmålar Svensk Fågel och Jenny Andersson all annan kyckling än den svenska som ”fulkyckling”, för att det ska kännas lite bättre att köpa svensk kyckling. Jag förstår att Svensk Fågel vill rikta fokus utomlands, jag förstår att de vill slippa prata om hur det ser ut i stallarna på hemmaplan.

Kycklingarna i Sverige hålls inomhus i stora stallar som rymmer tiotusentals individer. På 35 dagar går de från små dunbollar på ca 50 gram till bjässar med benproblem på grund av att de ökat sin vikt till hela 2 kg.

Att antibiotikaanvändningen i Sverige är låg har Jenny Andersson däremot rätt i och det är givetvis bra. Det är tyvärr långt ifrån ett mått på kycklingarnas helhetshälsa. Kycklingarna behöver, precis som alla andra djur, kunna bete sig naturligt och må psykiskt bra för att anses ha god välfärd. Stress, trängsel och tristess är vardag i den svenska kycklingindustrin och gör att kycklingar är bland de djur som faktiskt har det allra sämst. En ny rapport från Charity Entrepreneurship har rankat välfärden hos de vanligaste djuren i livsmedelsindustrin för att ta reda på vilka grupper som utsätts för mest lidande. Kycklingar och hönor var utan konkurrens de djur som rankades lägst på välfärdsskalan.

Att hålla många djur på liten yta är förstås problematiskt också ur smittskyddssynpunkt. Även i Sverige måste bland annat koccidiostatika, en typ av antibiotika, ges till kycklingarna för att de inte ska få sjukdomsframkallande tarmparasiter.

Djurspillning i sig innehåller en stor mängd antibiotikaresistenta bakterier oavsett om djuren själva har fått antibiotika eller ej och oavsett vilket land djuren föds upp i. Det beror på att unga djur naturligt har sådana bakterier i tarmarna, och inom kycklinguppfödning blir det väldigt mycket spillning från väldigt unga djur. Över 99 miljoner kycklingar slaktas bara i Sverige varje år.

Svensk Fågel vill lägga ett särskilt ansvar på Sveriges kommuner och den offentliga upphandlingen. Det är klokt, det serveras omkring tre miljoner måltider i offentlig sektor så vad som läggs på tallriken där spelar såklart en stor roll. Men Svensk Fågels intresse är att producera och sälja kycklingkött, billigt och snabbt, inte att förbättra kommunernas hållbarhetsarbete.

Inga retoriska knep om fin- och fulkyckling kan dölja det faktum att svensk kycklingindustri är långt ifrån hållbar. Kycklingkött har förvisso lägre klimatpåverkan än rött kött men är långt ifrån så hållbart som vegokost. Kycklingproduktion genererar upp till 10 gånger mer växthusgasutsläpp än olika växtbaserade proteinrika alternativ Det är en mindre mängd utsläpp än de flesta andra typerna av kött, men fortfarande, tillsammans med äggproduktionen, ca 8 % av alla växthusgasutsläpp från animalieproduktionen.

Om Svensk Fågel vill vara ett internationellt föredöme så är det dags att de genomför en rad förbättringar för kycklingarna. Djurens Rätt är de första att hjälpa till i den processen. Men i väntan på detta är mitt råd till Sveriges kommuner och till dig som arbetar med offentlig upphandling att istället skära ner på köttet, även kyckling, och servera mer vego. Det får positiva effekter både för djuren, klimatet och folkhälsan.

Anna Harenius

sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.