Bensinskatten 2.0 – återkomsten

Ledare
PUBLICERAD:

Förra mandatperioden infördes den självhöjande bensin- och dieselskatten. Den var ett extra vardagsbekymmer för alla vars huvudsakliga transportmedel är bilen.

För den som bor utom räckhåll för frekventa pendeltåg och täta bussförbindelser blir den självhöjande bensin- och dieselskatten en dagligt återkommande pina för plånboken.
Foto: Anders Wiklund/TT

I Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019 är den självhöjande bensinskatten borttagen. Lättnaden ser dock ut att bli tillfällig, efter att miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) i SVT Agenda (10/2) utlovat att skatten ska återinföras under mandatperioden.

Skatten på bensin och diesel som varje år höjs med två procent utöver konsumentprisindex blir i sådana fall en betydande del i de miljöskattehöjningar på minst 15 miljarder kronor som regeringen har som mål. Enligt januariöverenskommelsen mellan regeringen samt C och L ska skattehöjningarna kompenseras med motsvarande skattesänkningar på arbete och företagande.

Problemet är att de förslag på skattesänkningar som Lövin räknar upp i Agenda – bland annat sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och utökat rut-avdrag - knappast riktar sig till boende på landsbygden, vilka drabbas mest av bensin- och dieselskatten. Följden blir då omfördelning från landsbygd till storstad.

För den som bor utom räckhåll för frekventa pendeltåg och täta bussförbindelser blir den självhöjande bensinskatten en dagligt återkommande pina för plånboken. Och det blir knappast billigare att då börja anlita tjänster som omfattas av ett utökat rut-avdrag bara för att få ta del av skattesänkningar. Poängen med att kompensera kraftigt höjda miljöskatter som slår hårt mot privatpersoner måste vara att samma personer garanterat gynnas av skattesänkningarna. Därför gör regeringen bättre i att införa exempelvis generella inkomstskattesänkningar, såsom höjt grundavdrag.

En politik med självhöjande bensinskatt och flygskatten, som också ser ut att hållas kvar av regeringen, gör det betydligt svårare att bo och leva utanför storstäderna. De som inte har råd att betala de allt högre skatterna, och samtidigt isoleras från resten av landet av att flygplatser kan tvingas lägga ned, drivs att lämna den landsbygd som inte minst Centerpartiet säger sig vilja gynna. Den typen av landsbygdsfientliga skatter borde ha stoppats genom januariöverenskommelsen.

Att det ska vara lätt att göra rätt hörs i tid och otid från miljöstyrmedlens förespråkare, bland annat från miljöminister Lövin i Agenda. Och nog är det lätt att betala skatt på bensinen när man tankar – det är dock svårt att undvika om man inte bor i en större stad. Lätt är det också att förstå att regeringen vill att gamla bensinbilar ska bytas ut mot nya elbilar – men kvar finns svårigheten för den som inte har tjänstebil att skrapa ihop pengar för att betala vad en elbil kostar. Det är uppenbart att med regeringens miljöpolitik blir det betydligt lättare att göra rätt för den som väljer att lämna landsbygden och flytta till en större stad.

Agnes Karnatz/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.