Frilansjournalisten och författaren Arne Müller besöker Undenäs på måndag. Han är kritisk till gruvbranschen och belyser verksamhetens konsekvenser för miljön och samhället – en het fråga lokalt.
Måndag kväll hålls ett informationsmöte på Undenäsgården om den planerade gruvverksamheten i Havsmon. Ett bolag har tillstånd att prospektera efter kobolt i området.
Två initierade personer berättar och svarar på frågor under mötet. Gunilla Högberg Björck är jurist och hanterar flera gruvärenden, bland annat Havsmon.
Frilansjournalisten och författaren Arne Müller är baserad i Umeå. Hans senaste bok heter Elbilen och jakten på metallerna. Utifrån den ska han prata om orsakerna bakom senaste tidens missöden i svensk gruvindustri.
– Sett till antalet företag är det inte någon jättestor bransch. Med tanke på det så är det anmärkningsvärt många fall av regelöverträdelser, informationsgivning som är ytterst tveksam och i vissa fall även ren brottslighet, säger han.
– Det jag tycker mig se är att de här företagen lever med ekonomiska drivkrafter som i det närmaste tvingar dem att göra fel.
Prospekteringsbolagen i Sverige består i regel av några få personer och saknar startkapital. För att få ihop pengar måste de övertyga investerare om att projekten är extremt lukrativa.
– Det ligger i sakens natur att man måste överdriva de positiva sidorna och tona ner det som är problematiskt.
Lägg därtill att bolagen anlitar konsulter som är i beroendeställning till uppdragsgivaren.
– På det sättet bygger du in ett problem i hanteringen och det växer ju närmare du kommer starten av en gruva.
Ett exempel är Pajala där bolaget Northland resources etablerade en gruva. Med en kalkyl byggd på orealistiska prognoser kunde man övertyga investerare att det var en säker satsning. Små marginaler pressade ner nödvändiga miljöåtgärder. Projektet kraschade med flera miljarder kronor i underskott och lämnade skador på miljö åt samhället att ta hand om. Müller säger att han ser samma fenomen upprepas gång på gång.
Prospektering på gång
Undersökningstillståndet för Havsmon beviljades ett australiskt bolag 2017. Ännu har prospektering inte kommit igång, men det är en tidsfråga, menar Müller. Bolaget överlät nyligen tillståndet till ett nyregistrerat svenskt bolag till vilket det har kopplingar.
– Anledningen till att det inte hänt något är att de inte haft ett svenskt bolag, men det har de precis skaffat. Det kommer kunna börja hända saker.
Eftersom det är ett mindre bolag kommer prospekteringen ta längre tid. Undersökningstillståndet för Havsmon gäller ett och ett halvt år till, men det brukar inte vara något problem att få det förlängt upp till nio år, tror Müller.
Problematiken inom gruvbranschen härleder han till minerallagens antagande i början av 1990-talet, vilket innebar en stor förändring.
– Det var ett stort steg i riktning mot en marknadsorientering av hela mineralhanteringen. Det blev väldigt stora friheter för prospekteringsbolagen. Från ett läge där det fanns ganska bra samhällelig kontroll blev det fritt fram.
Han tror att skepsisen bland allmänheten växer i takt med de många exemplen på misslyckade gruvsatsningar. Från ett norrländskt perspektiv ser han hur de allt fler prospekteringarna i södra Sverige bidrar eftersom fler människor berörs direkt.
Efterfrågan bestämmer
Vad som kommer hända i Havsmon är oklart, men just nu är kobolt hett. Müller menar att efterfrågan på mineralen i framtiden kommer ha avgörande betydelse för om intresset för utvinning kommer hålla i sig. Oavsett kan man anta att processen blir utdragen.
Områdets närhet till Unden i norr och förekomsten av två dricksvattentäkter i söder gör att ett gruvprojekt kan få grava miljökonsekvenser. Det är svårt att förhindra att metaller läcker till vattentäkter.
– En allmän sak som man kan säga är att kombinationen gruvor och vatten alltid är problematisk, säger Müller.
Idag har länsstyrelserna rätt att säga nej vid bearbetningskoncession, men kommunerna har formellt ingen makt vad gäller gruvetableringar. Ett medborgarinitiativ ledde till att Karlsborg och fyra andra kommuner i området skickade en skrivelse till miljödepartement. De begärde att minerallagen ses över och att kommunerna får rätt att påverka vid gruvetableringar.
Även om kommunerna saknar vetorätt kan de agera på andra sätt, menar Arne Müller. En kommun som protesterar och ifrågasätter sänder en tydlig signal.
– Kommunens position är viktig på ett annat plan. De här bolagen är beroende av att kunna övertyga investerare att satsa. Ser de att, inte bara lokalbefolkningen, utan även de lokala politikerna säger bestämt nej, då funderar man en gång till.
Hur tänker politikerna? SLA har frågat partierna i kommunfullmäktige.
1 Är ni för en gruvetablering i Havsmon?
2 Vad anser ni att en gruvetablering skulle innebära?
3 Hur tänker ni gå tillväga för att påverka i frågan?
Socialdemokraterna
1 Nej, socialdemokraterna i Karlsborg är inte för en gruvetablering i Havsmon.
2 Naturen i Tiveden med omnejd är en viktig del i mångas liv, inte minst i samklang med olika verksamheter med omsorg för både natur, miljö och människors liv. En gruvetablering skulle utgöra en risk för vårt vatten och miljö. Därför säger vi nej.
3 Det finns en politisk enighet angående frågan i Karlsborgs kommun. Oavsett partitillhörigheter, är det med gemensamma krafter vi måste arbeta med denna fråga som påverkar vår kommun.
Centerpartiet
1 Nej vi är väldigt kritiska till en gruvetablering i Havsmon.
2 Det skulle vara en negativ påverkan på miljön och på invånarna i vår kommun.
3 Vi har ju gemensamt alla partier i Karlsborgs kommun skrivit ett förslag till lagändring som i korthet går ut på att kommunerna ska ha större inverkan vid en eventuell gruvetablering. Vi har även som kommun överklagat prospekteringen vilket alla partier var eniga om att göra.
Moderaterna
1 Nej, vi har tagit ställning emot detta på grund av det känsliga naturområde det handlar om och de miljörisker som det skulle medföra.
2 Ingrepp i området skulle innebära risk för miljöpåverkan i ett känsligt naturområde mycket nära sjöar och en kommunal vattentäkt.
3 Vi har redan varit delaktiga i frågan genom vårt ställningstagande och genom att ställa oss bakom den skrivelse som Karlsborgs kommun skickat avseende undersökningstillstånd och vi fortsätter bevaka frågan samt genom intern partipåverkan.
Sverigedemokraterna
1 Sverigedemokraterna i Karlsborg är emot en gruvetablering i Havsmon. Ett bra sakunderlag i frågan finns att hämta i journalisten Arne mullers böcker om svensk gruvindustri.
2 Huvudskälet är de stora miljörisker som en sådan gruva innebär. Man riskerar dricksvattnet för hundratusentals människor. Förutom miljöriskerna, är det vad gäller gruvor med låg mineralhalt, tveksamt om dessa överhuvudtaget är samhällsekonomiskt försvarbara.
3 Sverigedemokraterna i Karlsborg kommer att så långt möjligt stödja lokala intresseföreningar som arbetar mot en gruvetablering.
Vänsterpartiet
1 När det gäller gruvetablering är det absolut nej.
2 I och med att det i regel är dagbrott så skulle i princip hela Havsmon försvinna och riskerna för att det skulle läcka ut gifter i sjön Unden som dricksvattentäkt ökar enormt.
3 Vi vill lyfta frågan till vårt parti i riksdagen, så att de tar upp det i debatter och diskussioner, och påverka på alla sätt vi kan.
Kristdemokraterna
1 Kristdemokraterna i Karlsborg är emot gruvetablering.
2 Vi tror att det kan ha en stor miljöpåverkan.
3 Genom gemensamt arbete i kommunen och utbyte med Kristdemokraterna centralt om vad vi kan göra och om vi kan påverka gruvlagen.
Liberalerna
1 Nej.
2 På kort sikt stora ingrepp i natur och miljö och på längre sikt är konsekvenserna oförutsägbara och därmed riskabla.
3 I de fall kommunen är remissinstans säkerställa att genomarbetat svar lämnas samt påverka våra rikspolitiker att ändra lagen.