Sinande medelklass

Ledare
PUBLICERAD:
OECD påpekar i en rapport att en välmående medelklass är avgörande för ett samhälle men också för individen.
Foto: Britta Pedersen
Medelklassen är i mångt och mycket samhällets ryggrad, dess stabilitet och strävan.

Enligt en färsk rapport från OECD minskar medelklassen i OECD-länderna och har gjort så alltsedan mitten av 1980-talet.

OECD påpekar i rapporten att en välmående medelklass är avgörande för ett samhälle men också för individen. Medelklassen brukade vara något att aspirera till. Den innebar ett löfte om möjlighet till ett bekvämt liv och en givande livsstil. Mycket baserat på stabila arbeten med goda karriärmöjligheter. För samhället i stort har det varit medelklassens konsumtion som finansierat investeringar i kollektiva nyttigheter såsom utbildning, sjukvård och infrastruktur. Medelklassens förakt för korruption, kravställande gentemot offentliga tjänster och tillit gentemot andra människor har varit avgörande för en inkluderande tillväxt och ett fungerande samhälle.

I OECD i stort har medelklassen krympt med tre procentenheter från mitten av 1980-talet och ligger nu på 61 procent. I Sverige har den under samma tid minskat från 72,6 till 65,2 procent. Den svenska minskningen är undersökningens största, men det är inte egentligen inte oroväckande i sig. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, förklarar för TT att man inte bör dra för stora växlar på OECD-rapporten (11/4). Han menar att OECD:s definition av medelklassen är godtycklig och att en nedgång på ett par procentenheter är för liten för att det ska gå att dra några ordentliga slutsatser.

Det som gör att Sverige verkligen står ut i rapporten och som är skäl till viss oro är att gruppen låginkomsttagare har ökat snabbare än höginkomsttagarna. En mindre anledning till detta är förmodligen att svensk politik under lång tid har varit ägnad att förhindra förmögenhetsskapande, särskilt i medelklassen. Då går utvecklingen lättare nedåt mot fattigdom än uppåt mot välstånd. Men det stora skälet till utvecklingen som ses i OECD-rapporten är invandringen. Sverige har knappt 2 miljoner utrikes födda i befolkningen. 1,25 miljoner av dessa har invandrat till Sverige sedan millennieskiftet.

Kännetecknande för migrationen till Sverige på 2000-talet har varit att det rör sig om människor med låg utbildningsnivå som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Tidigare invandring kan bättre beskrivas som arbetskraftsinvandring och det fanns jobb som väntade på dem som kom till Sverige. Den moderna invandringen har inte varit en förstärkning av arbetskraften utan mer av ett biståndsprojekt. Detta är den stora anledningen till att Sverige sticker ut i OECD-rapporten.

För att vända trenden krävs insatser för att stärka alla delar av samhället, inte bara medelklassen. Det måste löna sig att arbeta, skolan måste bli kunskaps- och lärdomsorienterad, särskilt i utsatta områden. Staten måste även hålla ordning och reda så att kriminalitet och utanförskap inte permanentas i de nya grupperna.

Daniel Persson/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.