De positiva effekterna av gruvetableringar är överskattade

Debatt
PUBLICERAD:
“De positiva effekterna av gruvetableringar är kraftigt överskattade”, skriver Stefan Hallberg (SD).
Foto: Ulf Palm/TT/Arkiv
Replik: “Gruvor kräver en helhetssyn”. Den rubriken kommer från ett inlägg av Agnes Karnatz på SLA:s ledarsida den 8 maj. Tyvärr är innehållet i texten inte det som rubriken utlovar.

Karnatz konstaterar att gruvföretagen i Sverige är frustrerade. De senaste 13 åren har bara en ny gruva öppnats, trots att det finns ett stort intresse. Karnatz skyller det hela på den långsamma och omständliga tillståndsprocessen. Hon konstaterar att det verkar som om ”ett överdrivet säkerhetstänkande” spökar hos Bergsstatens tjänstemän.

Karnatz konstaterar vidare att vi har ett behov av vissa mineraler och metaller och att öppnandet av nya gruvor genererar arbetstillfällen i vår glesbygd.

Det verkar som om Karnatz har missat en del effekter kring pågående och nedlagd gruvverksamhet, både i Sverige och utomlands.

Flera gruvor i Sverige har efter kort tid lagts ner och lämnat åt skattebetalarna att städa upp och framledes hålla kontroll på och sanera miljön kring gruvorna. Kostnaderna uppgår till hundratals miljoner kronor så här långt. Inte ens etablerade svenska storföretag som Boliden och LKAB sköter miljöfrågorna på ett oklanderligt sätt. Branschorganisationen SWEMIN:s uppfattning är att gruvföretagens ansvar ska upphöra efter 30 år.

Skulle en olycka inträffa så är det inte självklart att det går att sanera efter denna, något som dåvarande Räddningsverket konstaterade redan 1998 i sin rapport efter Bolidenolyckan i Los Frailes i Spanien. Fortfarande tvistar man om vem som ska betala och berörda markägare är utan ersättning. 5000 arbetstillfällen försvann på gurnd av denna olycka.

De positiva effekterna av gruvetableringar är kraftigt överskattade, vilket journalisten Arne Muller så förtjänstfullt redovisat i sin bok ”Norrlandsparadoxen”. Man kan nästan tala om en skröna.

”Gruvor kräver en helhetssyn” säger A K, men missar själv helt denna helhetssyn. Som jag konstaterat i tidigare inlägg på denna debattsida så är det inte självklart att mänsklighetens behov av metaller behöver tillgodoses genom att man öppnar nya gruvor. Möjligheterna att genom återvinning tillvara metaller behöver tas med i beräkningen och processer och företag för detta behöver utvecklas och etableras.

Om någon nu trodde att Tjernobyl är den största miljökatastrof som drabbat mänskligheten vill jag bara påpeka att det råder delade meningar om det. Enligt många sakkunniga är en gruva på Nya Guinea, kallad Ok Tedi, en större miljökatastrof än Tjernobyl. Floden nedströms gruvan, Fly River, är förstörd på en sträcka av över 100 mil. En sträcka som från Karlsborg upp till Boden. Något som Karnatz kanske borde väga in när hon redovisar sin ”helhetssyn” på gruvor. Det är inget vi vill uppleva i Sverige, oaktat mänsklighetens behov av metaller.

Stefan Hallberg

Sekreterare SD Karlsborg

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.