Saltad OS-nota

Ledare
PUBLICERAD:
De svenska skattebetalarna ska nog sätta sitt hopp till att Italien får vinter-OS 2026.
Foto: MAJA SUSLIN
När Sverige ska sättas på kartan är inget pris för högt. Kosta vad det kosta vill.

Att det två veckor innan det avgörs vilken stad som får vinter-OS 2026 uppdagas att kampanjen för Stockholm Åre har tagit upp intäkter på långt över en miljard kronor för mycket i sin budget är därmed ingen stor grej. Men vem är det egentligen som ska betala det?

Den svenska ansökan har i sin budget tagit upp intäkter från tv-rättigheter för 452 miljoner dollar och från Internationella olympiska kommitténs, IOK, sponsorprogram för 300 miljoner dollar. Det är dessa antaganden som nu visat sig ohållbara.

Konkurrenten om vinter-OS 2026 är italienska Milano Cortina. I deras budget är dessa intäkter upptagna till 572 miljoner dollar. Det vill säga 181 miljoner dollar mindre än i den svenska ansökan. Det är dock en väsentligt bättre uppskattning enligt IOK:s utvärderingskommission. Av granskningen av ansökningarna framgår att Stockholm Åre ”riskerar att skapa ett signifikant hål” i budgeten.

181 miljoner dollar motsvarar drygt 1,7 miljarder kronor. Den totala kostnaden för OS beräknas till drygt 13 miljarder kronor. Intäktstappet motsvarar 13 procent av kostnaderna. Det grova felet borde således få ytterst märkbara konsekvenser.

Ändå säger Per Palmström i den svenska kampanjledningen till Dagens Nyheter att ”någon förändring av slutresultatet blir det inte” (11/6). Det är ett minst sagt märkligt uttalande. Få verksamheter är så lyckligt lottade att de kan bli av med planerade intäkter i den här storleksordningen utan att det kommer att påverka verksamheten.

Än mer misstänkt blir det då regeringen inte har gett någon ekonomisk garanti för spelen. Det som har utfästs offentligt är en så kallad säkerhetsgaranti. Det vill säga innehåller löften om att ge visum till dem som kommer till OS, skydd för mänskliga rättigheter samt löften om den yttre säkerheten och viktig service. Det kan förstås bli kostsamt nog. Notan för den yttre säkerheten för vinter-OS i Toronto landade på ansenliga 7 miljarder kronor.

Men det innebär alltså inga garantier för spelens ekonomi i övrigt. Så varför är då den svenska kampanjen så obrydd över att ha tappat nästan 2 miljarder kronor i intäkter helt plötsligt?

För inte kan det väl vara så att den rödgröna regeringen har gett dolda försäkringar om att ändå garantera spelens ekonomi? Den svenska ansökan bygger på att hålla ett OS med klimatprofil. Tänk en 23-årig Greta Thunberg som tänder den olympiska elden, el-scootrar och lådcyklar som hyrs ut subventionerat till atleter och utländska journalister, sådana grejer. Och tänk på Sverigebilden. Genast framstår tanken på en ekonomisk garanti som ganska lockande för regeringen.

Givet reaktionen ser felet närmast medvetet ut. Ett sätt att öka stödet för ansökan. Därmed måste man också fråga sig om övriga poster, alltifrån byggkostnader till chartrade flygplan, också är felaktiga. Skattebetalarna ska nog sätta sitt hopp till att Italien får spelen.

Daniel Persson/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.