Nya tecken på sämre konjunktur

Arbetsmarknad
PUBLICERAD:
Konjunkturinstitutet ser ett dystrare stämningsläge än normalt i svensk ekonomi. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
I Tyskland är lågkonjunkturen ett faktum. I Sverige pekar allt fler signaler i samma riktning. Färska siffror tyder också på en sämre arbetsmarknad.
Det gör utsikterna mer oroande, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank.

Konjunkturinstitutets så kallade barometerindikator visar att stämningsläget, framför allt inom den viktiga tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, är svagare än normalt.

Det handlar om försämrade utsikter när det gäller orderläge och varulager, men främst dämpade produktionsplaner, något som också blivit tydligare i samband med bolagens delårsrapporter.

– Man ökar inte investeringarna när man ser att efterfrågan inte kommer att vara så hög. Vi ser att det är en konjunkturavmattning, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI).

Arbetsmarknaden oroar

Signalerna är ytterligare ett tecken på att den svenska ekonomin saktar in.

– När man tittar på de framåtblickande faktorerna bromsar det in. Vi ser att industrin och global handel dämpas och det kommer vi förmodligen få se mer av under hösten, att industrin kämpar mer i motvind, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Han nämner också ett minskat byggande som ett "släpankare" för den svenska ekonomin.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, anser att utvecklingen på arbetsmarknaden blir allt mer oroande. Den senaste mätningen från Statistiska centralbyrån (SCB) visar samtidigt att arbetslösheten växte med 0,4 procent i juni jämfört med ett år tidigare till nivån 7,6 procent. Säsongsrensat var arbetslösheten oförändrad på 6,3 procent jämfört med månaden före.

– Det bekräftar bilden som syns i KI-barometern, att näringslivet inte ökar anställningarna. Det kommer tydliga signaler om att arbetsmarknaden har toppat och försämrats, säger han.

– Det här är ganska allvarligt för då är det också svårt att få inkomsterna att växa. Går arbetsmarknaden svagt är det inget som förbättrar utsikterna för den inhemska delen av ekonomin.

Pessimistiska hushåll

KI:s barometer visar också att stämningsläget hos hushållen är svagare än normalt, trots ett lyft i juli.

– Hushållen är pessimistiska om ekonomin i stort men när man frågar om den egna ekonomin är det en förhållandevis ljus syn, säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI:s prognos är en tillväxt på 1,8 procent i år som sjunker till 1,4 procent 2020. Ylva Hedén Westerdahl nämner brexit som något som kan förändra bilden. Osäkerheten kring vad som kommer att hända anses öka med den nye premiärministern Boris Johnson som säger att landet ska lämna EU den 31 oktober.

– Det är ett stort orosmoln för oss, säger hon.

Härom dagen kom tyska siffror som pekar på fallande BNP två kvartal i rad, något som lär påverka Sverige.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) uttrycker däremot ingen oro över dystra konjunktursignaler.

– Vi har en stark ekonomi i grunden och vi har haft högkonjunktur under en lång tid. Svensk ekonomi har stor kapacitet att ställa om och svara på de behov vi har. Jag känner mig lugn att vi kommer att ha en stark ekonomi framåt, säger han.

Fakta: Konjunkturinstitutets barometerindikator, juli

Barometerindikatorn föll till 96,8 i juli från 98,1 i juni.

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustri föll till 96,9 från 100 i juni.

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn föll till 96,5 i juli från 98,3 i juni.

Hushållens konfidensindikator pekar också på ett svagare stämningsläge än normalt, även om det blev ett lyft till 97,7 i juli mot 94,1 i juni.

Källa: Konjunkturinstitutet