Jaga slöseri på alla skolor

Ledare
PUBLICERAD:
Bortslösade skattepengar på undermåliga skolor ska inte få förekomma. Illustrationsbild.
Foto: Erik Simander/TT
Femton skolor på elva år. Så många fristående grundskolor har Skolinspektionen dragit in tillståndet för under sin livstid.

Och sex av dessa bara sedan juni 2018. De senare har DN (24/7) granskat och konstaterar att de stängda skolorna totalt fått 27,5 miljoner kronor i riktade statsbidrag sedan 2014. Detta utöver skolpengen från kommunerna.

Att det handlar om mer eller mindre bortslösade pengar är uppenbart, eftersom de gått till en verksamhet som kort därpå upphört. Därför är det rimligt att Skolverket nu kräver tillbaka en del av de utbetalda bidragen. För att följa upp statsbidragen ska myndigheten till hösten inrätta en särskild grupp.

Det är självklart så att stängda skolor inte längre ska få behålla bidrag. Men när det gäller friskolor som Skolinspektionen håller under särskild uppsikt under tiden brister ska åtgärdas bör skolan också kunna driva verksamheten enligt samma villkor som andra. Allt annat vore en avsiktlig dödsdom, och då vore det snarare bättre att stänga skolan direkt. Men om inte annat så för elevernas skull måste verksamheten kunna fortgå medan bristerna åtgärdas.

Systemet med Skolinspektionens tillsyn är långt ifrån perfekt – det kan ta lång tid innan skarpa åtgärder blir aktuellt. För eleverna på misskötta skolor kan det innebära bortkastade terminer. För att minimera antalet friskolor som hamnar i den situationen är det viktigt att Skolinspektionen är särskilt noggrann med vem som får tillstånd att starta en skola från början. Även en högst olämplig huvudman kan se lika oskyldig ut som ett barn.

Värt att komma ihåg när exempel på undermåliga friskolor kommer fram är att det faktiskt går att påverka vilka som intresserar sig för att starta skolor. Om det är relativt enkelt för oseriösa aktörer att både starta en och få statsbidrag, kommer fler av dessa att ansöka om tillstånd. En sådan utveckling måste undvikas. Skärpta krav på huvudmannens lämplighet har också börjat gälla i år.

När det gäller skattepengar som går till undermålig skolverksamhet är det dock viktigt att inte fastna vid de privat drivna skolorna. Problemet kan på många sätt vara värre i misskötta kommunala skolor.

Friskolor kan Skolinspektionen stänga om bristerna inte kan åtgärdas, medan kommunala skolor kan fortsätta drivas under usla förhållanden. Det leder till stora onödiga kostnader för skattebetalarna, och inte minst till närmast bortslösade skolår för eleverna. Kommunala Storvretskolan i Botkyrka blev i januari den första där Skolinspektionen placerade egen personal för att åtgärda allvarliga brister. Det var en lämplig åtgärd, men den kom först flera år efter att de allvarliga bristerna upptäcktes.

Bortslösade skattepengar på undermåliga skolor ska inte få förekomma. Tuffare krav på aktörer som vill starta och driver friskolor är rimligt. Men slöseriet med pengar och barns skolgång sker även på de kommunala skolorna. Skarpare verktyg för Skolinspektionen att agera även där vore därför på sin plats.

Agnes Karnatz/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.