• idag
    29 maj
    20°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 maj
    20°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    20°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    24°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Sänkta utgifter före höjda skatter

Ledare
PUBLICERAD:
Regeringen brände den senaste högkonjunkturen. I stället för att spara i ladorna ökade den utgifterna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Stödpaketen och satsningarna haglar från regeringen och dess stödpartier C och L.

Nyligen annonserade de gemensamt att kommunerna och regionerna kommer få ett tillskott på sex miljarder kronor genom den sjunde extra ändringsbudgeten för i år (DN Debatt, 19/5).

Stödpartierna Liberalerna och Centerpartiet får sin beskärda del av rampljuset, i utbyte mot att de stödjer regeringen. Vikarierande partiledaren Anders W Jonsson (C) fick till exempel presentera satsningar på bredband och infrastruktur på landsbygden ur den senaste extra ändringsbudgeten (19/5).

Ett viktigare besked kom dock under kvällen dagen innan från finansminister Magdalena Andersson (S). Hon meddelade att skatterna framöver kan behöva höjas för att finansiera både regeringens nya satsningar och välfärden (Expressen, 18/5).

Sveriges skattetryck är redan ett av de högsta i världen, och ger staten alla förutsättningar att spara pengar för en kris. Att staten sitter i ett trängt ekonomiskt läge beror knappast på att den har fått in för lite skattepengar, utan på att regeringen brände den senaste högkonjunkturen. I stället för att spara i ladorna ökade den utgifterna, samtidigt som överskottsmålet sänktes. Bidrag till dem som inte arbetar, ineffektiva bostadssubventioner, höga migrationskostnader och nya välfärdssatsningar har fått budgeten att svälla.

Finansministerns lösning blir ändå att höja skatten ytterligare, i stället för att dra in på onödiga utgifter. Det kan få flera allvarliga konsekvenser. Sverige går nu igenom en kris som drabbar ekonomin hårt. Många företag riskerar att gå omkull. Då bör förutsättningarna för att klara sig genom krisen eller starta nytt vara så goda som möjligt. Därtill bör hushållen få behålla så mycket av sina pengar som möjligt för att ha råd att köpa företagens varor och tjänster. Det är i företag som nya jobb kan växa fram i krisens spår. Men den omställningen gynnas inte av fler tillväxtskadliga skatter.

Januariöverenskommelsen innehåller också flera nya skatter och utgifter. Miljöpartiet har lyckats få igenom en ny kemikalieskatt på kläder och skor, som kommer under nästa år, utöver den nya platspåseskatten. Socialdemokraternas familjevecka ska införas, samtidigt som de fyra samarbetspartierna redan drivit igenom ökad anhöriginvandring utan försörjningskrav.

I kristider är det viktigt att prioritera. Många av de ekonomiska krisåtgärderna är nödvändiga. Men ett fungerande företagsklimat är Sveriges väg ur krisen. Då behöver såväl skatter som bidrag hållas låga. Skattebetalarna behöver göra omprioriteringar i krisen, och då bör staten göra detsamma. Det går inte att fortsätta på den inslagna vägen med satsningar på allt mellan himmel och jord, och skjuta notan på framtiden.

Liberalerna och Centerpartiet får stoltsera med småsatsningar i sina favoritfrågor samtidigt som de i utbyte stödjer skattehöjningar. Om resultatet blir ett ökat skattetryck spelar de liberala reformerna liten roll. C och L har valt att ta rygg på en skattehöjande regering.

Fredrik Hultman/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.