Omställning till elbrist

Ledare
PUBLICERAD:
Mycket talar för att det kan bli svårt att importera fossilfri el i ett läge när det är brist. Illustrationsbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det svenska elsystemet svajar. Risken för elbrist fortsätter att öka, enligt den årsrapport som statliga Svenska kraftnät har lämnat till regeringen (1/6).

Särskilt ansträngd är situationen i södra delarna av landet. Blir det en riktigt kall vinter är importberoendet stort. Då räcker inte svensk elförsörjning till. Och finns det inte el att importera finns i värsta fall en fara att lamporna kan slockna runt om i elområde 3 och 4, dit städer som Linköping, Jönköping och Karlstad räknas.

Samtidigt är det inte bara risken för elbrist som har ökat under senare år. Den andra extremen – överproduktion – har blivit en realitet. Den 10 februari i år var det för första gången någonsin negativt elpris i Sverige. Konsumenter med rörligt elpris fick under ett par timmar betalt för att konsumera el.

Orsaken till att det svenska elsystemet kan svaja allt mer, mellan brist och överskott, beror på att produktionen håller på att ställas om. En utveckling som i mångt och mycket är politiskt pådriven, genom riktade satsningar och bidrag till utbyggnad av vind- och solkraft. På detta läggs straffbeskattningar mot andra kraftslag, som kärnkraft. På det här sättet ställer Sverige om från planerbar elproduktion till en som tvingas följa vädrets nycker. Vattenkraften kan inte ensam vara basen i elproduktionen. Subventionerna till vindkraft har också pressat elpriserna på marknaden, vilket har gjort det mindre lönsamt att producera el från alla kraftslag utan subventioner.

Att elproduktionen blir mindre förutsägbar är en djupgående förändring. Vi har varit vana vid ett robust elsystem. Tidigare har kärnkraften och vattenkraften varit basen i elförsörjningen. Det är kraftslag som går att anpassa till efterfrågan. En egenskap som är särskilt viktig på elmarknaden, där produktion och efterfrågan ska matchas varje sekund. Och produkten – elen – inte går att lagra.

Trots att det finns förhoppningar om att få på plats storskaliga system för att lagra energi är det inte något som finns att tillgå i dag. Därför återstår import i de bristsituationer som Svenska kraftnät nu varnar för.

Mycket talar dock för att det kan bli svårt att importera fossilfri el i ett läge när det är brist, som under en kall, mörk och vindstilla vinterdag. Orsaken till det är att vädret inte ändras vid riksgränsen. Är det smällkallt i Sverige kan det också vara det i grannländerna, därifrån vi hoppas kunna importera el.

När det uppstår elbrist brukar också varje nation vara sig själv närmast. Det finns en risk att gränsförbindelserna av el stängs för att säkra det egna behovet. Bland annat har handelshindrande aktiviteter vid tysk-danska gränsen utretts av EU. Forskare har även påtalat liknande tendenser på den nordiska elmarknaden (Second Opinion 26/6 2018).

Politiken har under lång tid talat om hur elen ska produceras. Nu återstår att ge svar på hur den ska räcka till. Och hur det nya elsystemet ska fungera.

Edvard Hollertz/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.