Coronapandemi och idrott

Ledare
PUBLICERAD:
Tomt och öde på Lillegården då Skadevi Cup fick ställas in för första gången.
Foto: Erica Augustsson
Coronapandemin sätter alltjämt stor prägel på samhället. Visserligen har det kommit lättnader i reserestriktionerna, men det gäller att vi håller avstånd och dessutom gäller förbudet mot allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare.

Idrotten, eller egentligen bara fotbollen, har rullat igång. Visserligen spelas det utan publik, men det är ändå väldigt viktigt att vi fått igång spelet igen.

Publik undanbedes och min uppfattning är att det hittills har fungerat bra, fotbollsfolket sköter sig och är måna om att man verksamheten skall rulla på.

När det funnits coronamisstankar har Fotbollförbundet varit generösa med att låta flera lag flytta till sina matcher till höstsäsongen.

Så egentligen blir det inte fullt tryck förrän i augusti, bara hoppas att läget har förbättrats, annars lär det bli svårt att fullfölja seriespelet även om många serier har halverats.

Utan publik

Vi märker också att idrotten håller på och förbereder sig för en höst som kommer att genomföras utan publik på arenorna.

SHL har tagit beslut att köra igång även om hallarna är tomma och fler ligor lär följa efter.

Sedan skall man ha klart för sig att det finns många klubbar är beroende av publikintäkter för att kunna driva verksamheten. Ett exempel är Hockeyallsvenskan som inte vill starta upp säsongen utan publik, utan de väljer hellre att skjuta på starten.

Tomt utan Skadevi

Under den gångna helgen skulle Skadevi Cup i fotboll ha genomförts. IFK Skövde tvingades för första gången i turneringens 43-åriga historia att ställa in. Visst, IFK får 745 000 kronor i kompensation av Riksidrottsförbundet, men man skall absolut inte glömma bort det avbräck som cupen betyder för affärer, hotell och restauranger. Med 350 anmälda lag finns det beräkningar på att det brukar omsättas 10-12 miljoner i det lokala näringslivet under helgen.

På tal om pengar från RF blev fördelningen när det gäller elitfotbollen klar i förra veckan. Klubbarna i allsvenskan och superettan får 73 miljoner kronor, klubbarna i damallsvenskan och elitettan får hålla till godo med drygt tre och en halv miljon kronor.

Stora skillnader

En enorm skillnad som självklart väcker uppmärksamhet och funderingar. Här skall det slås fast att det inte rör sig om ett bidrag utan det handlar om ersättning för uteblivna intäkter.

Då är skillnaden så stor, sedan kan man naturligtvis fundera över varför det skiljer så mycket och här finns de mycket att jobba med framöver när det gäller jämställdhet och idrott på lika villkor.

Visst, damfotbollen har det tufft och här finns det en risk att klubbar går under i spåren av den pågående krisen. Det är självklart ett stort problem och här behövs det säkert kompensation och åtgärder för att motverka detta

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.