• idag
    16 jan
    -6°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    17 jan
    -4°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    18 jan
    -1°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    19 jan
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    20 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Nya jobbmöjligheter med egna drivkrafter

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Det viktigaste för alla grupper är fortfarande att det finns mycket att vinna ekonomiskt på att lämna arbetslösheten bakom sig. Illustrationsbild.
Foto: Jessica Gow/TT/Arkiv
Coronapandemin har på många sätt inneburit sämre möjligheter att skaffa ett jobb, samtidigt som fler blivit arbetslösa när företag har förlorat intäkter.

Arbetslösheten har nu ökat till 8,3 procent, jämfört med 7,1 procent i februari. Det är lätt att drabbas av uppgivenhet då de som hamnat utanför arbetsmarknaden kan bli kvar där. Men för vissa kan pandemins nya spelregler till och med vara en fördel.

När så många arbetsgivare har beordrat, eller gått med på, att anställda arbetar hemifrån minskar behovet av att bo inom pendlingsavstånd från arbetsplatsen. Detta har praktikprogrammet Jobbsprånget, som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, börjat dra nytta av (SR 20/10). De nyanlända akademiker som deltar i programmet kan nu göra praktik på helt andra platser i landet än där de bor. Resultatet är att antalet personer som har fått praktik har ökat jämfört med förra året, trots pandemin.

Jobbsprånget är ett exempel på hur arbetsmarknadsprogram kan fungera väl – vilket de ofta inte gör – och på hur det går att vända coronapandemin till sin fördel. Men sådana program utgör bara en liten pusselbit för en liten grupp arbetslösa. Det viktigaste för alla grupper är fortfarande att det finns mycket att vinna ekonomiskt på att lämna arbetslösheten bakom sig.

De ekonomiska drivkrafterna är inte unika för pandemin. Studie på studie, senast från Ratio-associerade nationalekonomerna Jacob Lundberg och John Norell (16/10), visar att om den finansiella vinsten av att börja arbeta ökar kommer också fler människor att göra det. Ett tydligt exempel är jobbskatteavdraget, som beräknas ha ökat sysselsättningen med 94 000–180 000 personer. Även om de allra flesta såklart vill ha ett jobb oavsett drivkraft svarar vi ändå på ökade incitament för att skaffa ett arbete.

Incitamenten kan i sin tur bestå av lägre skatt för de som arbetar, men också av att ersättningen för de som inte arbetar hålls under en kritisk gräns. Ingen vinner på att det är alltför bekvämt att leva på andras pengar, vilket även gäller a-kassan. Därför är det särskilt allvarligt att regeringen, Centern och Liberalerna nu förlänger den tillfälliga höjningen av a-kassan till 2022. Med högre a-kassa minskar söktrycket till lediga tjänster på arbetsmarknaden, vilket gör att färre arbetslösa matchas med ett passande jobb.

Arbetslöshet ska inte ställa världen på ända för de som drabbas, men det ska heller inte vara en långsiktigt bekväm tillvaro. Det gäller även under en pandemi och en vikande konjunktur. Medan dessa faktorer står utanför politikernas kontroll är det desto enklare att justera nivåerna för skatter, a-kassa och bidrag.

Specialdesignade arbetsmarknadsprogram kan vara till hjälp, men viktigast av allt är den egna drivkraften att lämna arbetslösheten.

Agnes Karnatz/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.