Hemvärnet behöver en armé att stötta

Ledare
PUBLICERAD:
Hemvärnet ger närvaro över hela landet. Illustrationsbild
Foto: Mats Andersson/TT

Hemvärnet finns överallt alltid. Men det innebär inte att Sverige kan försvaras överallt alltid.

Fredagen den fjärde december kan de som går till jobbet att få se någon kollega i annorlunda kläder. Hemvärnet har nämligen ”uniform på jobbet-dag”. Vanligtvis inträffar dagen den 29 maj men i år sköts den fram på grund av pandemin.

”Uniform på jobbet” ska visa på att hemvärnet finns – överallt alltid. Och just att finnas över ytan är hemvärnets ursprung. När krigsmakten mobiliserade 1940 sändes arméförbanden till Norrland och till Sveriges västra gräns. Stora delar av mellersta och östra Sverige, med stora befolkningscentra, blev utan trupp. Människorna där följde de oroande nyheterna från omvärlden men såg inga uniformer på gatorna. Detta skapade en efterfrågan på att sätta upp förband för hembygden. Att hemvärnet skapades handlade alltså delvis om ett psykologiskt behov.

Regeringen bedömer i dag att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Skulle det ske måste vi tyvärr ånyo räkna med att stora delar av landet kommer att vara utan försvarande trupp. Försvarsmakten har visserligen som sin uppgift att försvara Sveriges territorium. Men territoriet är stort och den arméorganisation om drygt tre brigader som nu ska byggas upp förmår bara vara slagkraftig i en riktning vid samma tillfälle.

Mot detta brukar politikerna svara att moderna förband inte står stilla där de mobiliserar. De ska kunna röra sig över hela ytan och Sverige behöver därför ingen fältarmé större än tre brigader. Problemet är dock att vårt land inte bara är stort – det är också förskräckligt avlångt. Det är något som generalen och försvarsdebattören Karlis Neretnieks påpekar i en artikel på Folk och Försvars hemsida (23/11). Med tanke på att en angripare förfogar över fjärrstridsmedel och att Sverige genomkorsas av många älvar konstaterar Neretnieks: ”Att tro att det vid behov skulle gå att flytta större förband mellan norra och södra Sverige är orealistiskt”.

Den lilla armé Sverige förfogar över skulle alltså bli kvar i det område den mobiliserar.

Då får hemvärnsförbanden en viktig roll. Men vi måste komma ihåg att hemvärnet är ett komplement till andra krigsförband, inte en ersättning. Hemvärnsförbandens uppgifter är precis som under kalla kriget framförallt att skydda fasta objekt, viktig infrastruktur. De kan varken ta eller hålla terräng i strid med en avancerad motståndare. Den nya materiel som tillförts hemvärnet tillåter förbanden att lösa de gamla uppgifterna på ett modernt stridsfält men den uppgraderar inte förbanden till nya uppgifter.

Här finns en diskrepans mellan hemvärnsförbandens faktiska förmåga och hur politiker ibland talar om dem. Hemvärnet ger närvaro över hela landet men kan inte ersätta andra förband. De 20 000 männen och kvinnorna i hemvärnet gör en fantastisk insats men de kan inte förväntas att ensamma freda ett av Europas till ytan största länder. Det försvar Sverige får för de 1,5 procent av BNP som regeringen möjligen är beredd att satsa räcker inte för att värna hela landet.

Mathias Bred/ SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.