Till minne

Karin Svensson

Det är med sorg och saknad vi minns Karin men också med tacksamhet över att vi fått lära känna henne. Vid besök hos Karin kom våra samtal ofta in på existentiella frågor, om vår stund och våra liv här på jorden. Karins gudstro var stark och levande och hon återkom ofta till bönens möjligheter i vårt samtal. Karin tyckte om ord, både talade och skrivna, det var högtidsstunder när hon läste någon dikt som genom sina ord talat till henne. Ibland var det många verser som hon direkt ur minnet framförde med bravur.

Karin blev ett par månader över 100 år men trots det var hennes minne klart och hennes sinne ungt. Att komma till Karin på födelsedagsfest var alltid något extra, ett dignande bord fyllt med hembakade kakor stod dukat. Karin hade stor omsorg om sin familj, och talade med kärlek i rösten om sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn som hon älskade, liksom de som kommit in i familjen senare. I denna uppbrottets stund går våra tankar till Lasse och Anna-Karin med familjer och med ett levande hopp att vi en gång skall få mötas igen.

Solveig och Lennart Edberg