Sveriges självständighet och fred i en oviss framtid

Debatt
PUBLICERAD:
Till sommaren hoppas många att pandemin är över och då återuppstår nästa ovisshet, Sveriges säkerhetspolitik. Det är en fråga som döljer sig trots att statsvetenskapen värderar den som en stats viktigaste fråga, dess självständighet och suveränitet.

I ett ledarstick i SLA den 30 december heter det att ”Svensk politik står inför ett nytt 1920-tal”. Hoppet är verklig demokrati. Valet 1918 förskräcker. Sju partiledare förkastade inte bara det åttonde partiet. De riktade okvädingsord mot dess ledare med ideella, negativa tillhyggen utan grund. Vårt civiliserade samhälle lämnade kommunism och nazism för länge sedan. Många hyllade demokrati som överideologi.

Småningom bildades enighet i regeringsfrågan genom att ifrågasätta arbetstagarnas trygghet, lagen om anställningstrygghet, LAS. Ett dråpslag mot Sveriges säkerhetspolitik.

I ovan nämnda ledarstick utnämns SD till mittenparti medan C skulle bli ”högerytter”, C och L ”har inte längre någon självklar mittenposition” hette det och M kan ha ”tröttnat på Centerns dubbelspel”.

Alliansfriheten med dess utgivare har under ett halvt decennium fört en verklig fri dialog om nordisk säkerhetspolitik. De företräder därmed ett verkligt demokratiskt Folk och Försvar.

Detta framstår som en nödvändighet eftersom Public service, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, DN och SvD sitter fast i ett förlegat och naivt svenskt militärstrategiskt läge. Ryssland, som ”fiende” är verkligen en gammal naiv hotbild till och med före Carl XIV Johan.

Det är två stormakter med kärnvapen, USA och Ryssland, positionerade nära Sverige med utomordentligt stort militärstrategiskt intresse av svenskt markterritorium som tävlar om makt. Vårt försvar ska hålla båda utanför vårt markterritorium. Småstaten kan inte helt värna luftrummet.

I manifestet ”upplysningen NU” av Steven Pinker heter det i kapitlet Freden i ett liknande säkerhetspolitiskt läge som det svenska benämnt ”ett säkerhetspolitiskt dilemma eller en hobbesiansk fälla” sidan 215. Manifestet står för förnuft, vetenskap och humanism. Modern och nyttig läsning inte minst evolutionspsykologiskt.

Är det något som tillhör praktisk kunskap i statsvetenskap är det säkerhetspolitiken med dess inneboende ovisshet. ”Filosofen Bornemark har skrivit en av årets viktigaste böcker …(2020)” enligt Joel Halldorf, Expressen om boken ”Horisonten finns alltid kvar”; med den mycket viktiga underrubriken ”… om det bortglömda omdömet.”

Som appendix finns professor Jonna Bornemarks Högtidstal vid riksmötets öppnande 2019.

De två nämnda böckerna bör studeras av våra talespersoner för säkerhetspolitik - inte bara läsas!

Per Blomquist

Ledamot i Krigsvetenskapsakademien

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.