Liberalerna borde tänka på landet

Ledare
PUBLICERAD:
Krisen fortsätter för Liberalerna och partiledaren Nyamko Sabuni.
Foto: Malin Hoelstad/Svd/TT/Arkiv
Liberalernas kris fortsätter. Partiledningens förslag att låta ett partirådsmöte bestämma linjen i regeringsfrågan ogillas av flera kritiker.

Dessa vill i stället kalla in ett extra landsmöte – partiets högsta beslutande organ. De menar att frågan är avgörande på grund av relationen till SD.

Det är lätt att glömma att Liberalernas största utmaning inte är vilken regering de ska stödja eller hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Liberalernas grundläggande problem är att de saknar en tillräcklig volym av väljare. Alldeles för få människor tycker att det är lönt att rösta på Liberalerna i val.

Det är nästan ironiskt att Liberalernas högsta beslutande organ heter landsmöte. Kanske borde det heta storstadsmöte. För L håller på att bli ett renodlat storstadsparti. Trenden har varit synlig i flera val och avhandlas i valanalysen partiet gjorde efter valet 2018. L backar på landsbygden men behåller stöd i storstäderna. De starkaste valkretsarna återfinns i storstadsregionernas välbärgade villaförorter.

Fram till och med valet 2010 hade L relativt god representation i residensstäder och högskolestäder, men från och med valet 2014 har man tappat även dessa orter. Idag saknar partiet till exempel riksdagsledamot från Norrland. I hela 51 kommuner saknar L representation, helt och hållet. Det är näst sämst i riksdagen. Bara Miljöpartiet har fler vita fläckar på sin karta – med 90 kommuner utan grön representation.

Någon kanske frågar vad det spelar för roll att förlora landsbygden då det ändå är i storstadsregionerna som Sverige växer. Svaret är att det spelar ganska stor roll för ett politiskt parti. Det är lättare att få poster och uppdrag där valkretsarna är små. Om man bara växer i storstäder kan det ske som hände Liberalerna i valet 2018: L ökade i totalt antal röster men förlorade samtidigt i politiska uppdrag. Partiet backade i 161 kommuner och håller bara i KSO-klubban på fem orter. Det är ett för tunt underlag för att få fram en bred uppsättning rikspolitiker och för att göra anspråk på att leda landet, vilket ju riksdagspolitiken ytterst går ut på.

I ett internationellt perspektiv passar L in i ett mönster där liberala partier är relativt små och knutna till storstadens människor och frågor. Men ur ett svenskt perspektiv var den utvecklingen aldrig självklar. Den liberala rörelsen här var delvis ett landsbygdsfenomen, där liberalerna organiserade starkt i frisinnade bygder som Jönköping, Bohuslän och Västerbotten.

I stället för att bråka om vem som är mest renlärig liberal borde Liberalerna titta mer på sina vita fläckar. Varför har L tappat landsbygdens väljare? Det borde finnas en jordmån för socialliberal politik på landsbygden. Här finns många mindre och växande företag men också sociala utmaningar att klara äldreomsorg och skola när underlaget är mindre än i staden.

Så Liberalerna bör kanske kalla in ett extra landsmöte – och diskutera hur partiet ska kunna vinna tillbaka landsbygdens förtroende.

Mathias Bred/ SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.