Klimatomställningen kräver delaktighet

Debatt
PUBLICERAD:

Det är dags att våga fråga befolkningen vad de tycker om olika sätt att ställa om i linje med klimatmålen, menar debattskribenterna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
För att påskynda klimatomställningen måste vi få med oss de som idag är tveksamma. De som drar på sig gula västar, drar igång en namninsamling mot vindkraftverk, protesterar mot vegetarisk dag i skolan eller annat som provocerar och utmanar vardagen. Men också alla som vill medverka, men tycker det är krångligt att källsortera eller att boka en utrikes tågresa.

Alla har en roll. Oavsett vad du äter till middag, hur dina transporter ser ut eller vad ditt arbete går ut på så kommer din vardag att förändras när vi ställer om i linje med klimatmålen. Vad ser du fram emot? Vad vill du inte vara med om? Vad känns lätt, svårt, självklart, omöjligt? Var går gränsen för vad vi kan uppoffra – och vad känns inte ens som en uppoffring? Kring detta vet vi för lite. Det finns studier och forskningsrapporter, vi kan studera beteenden i butik och vid materialåtervinningen, och vi kan tolka opinionsundersökningar. Men vi saknar samlad, neutral kunskap om vad medborgarna tycker.

Hela Finlands vuxna befolkning har nu fått en klimatenkät från staten. Under en månad ska de besvara vardagsrelaterade frågor om transport, boende och mat. Vinsten är dubbel: Beslutsfattarna får bättre underlag för att utforma en effektiv klimatpolitik, med en mix av piska och morot, information och förbud. Ämnena och frågorna skapar också i sig ett klimatengagemang och en diskussion – just när vi kan börja blicka bortom pandemin.

Genom att svara på enkäten är finnarna med och skapar lösningen och identifierar hur utsläppen kan minskas effektivt och rättvist – så att omställningen tar. Vad som är rättvist är subjektivt – du och jag är säkert inte helt eniga, oenigheten är stor mellan generationer, olika delar av världen, inkomstskikt och familjeförhållanden. Därför är det så värdefullt att få många svar på frågan med den enda agendan att klimatmålen ska nås.

Finska enkäten listar åtgärder som de svarande får klassa som acceptabla eller inte, och den som vill kan komplettera med personliga åsikter. På så vis blir fler lyssnade på, samtidigt som de styrande i Finland binder sig vid rodret; tar de inte till sig svaren, tappar de i förankring, trovärdighet och genomförbarhet.

Att fråga befolkningen kompletterar FN:s utvecklingsprogram UNDP:s nya, rekordstora undersökning om inställningen till global uppvärmning ”People´s climate vote”. 1,2 miljoner människor från 50 länder deltog. 64 % av dem anser att vi befinner oss i ett klimatnödläge; 69 % av de under 18 år och 79 % av de unga svenskarna. När detta kompletteras med fördjupade nationella undersökningar, har vi en solid grund för en kraftfull och långtgående klimatpolitik.

Några av oss är redan med och påverkar så gott vi kan, men vår tids stora ödesfråga förtjänar ett mycket bredare deltagande.

”Vill de något så får de väl höra av sig”, kan man tycka. Och just det bör politiken göra. Det är dags att våga fråga.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef, Sweco

Malin Lindelöf, retorik-intern, Sweco

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.