Ge småföretagen mer skydd mot livsmedelsjättarna

Debatt
PUBLICERAD:
Den lokala ICA-handlaren riskerar att bryta mot det nya regelverket om denne ringer upp en dagligvarujätte och efterfrågar ändringar i leveransavtalet, menar debattskribenterna.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Är den lokala ICA-handlaren från Skaraborg ett hot mot Arla? Behöver livsmedelsjättar likt Coca-Cola skyddas mot närbutiken eller hotellet i Skövde som köper in livsmedelsprodukter? De flesta skulle nog säga nej, men likväl är det vad som föreslås när EU:s UTP-direktiv om otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan nu är på väg att bli svensk lagstiftning.

Med en stark storföretagarlobby från livsmedelsindustrin i ryggen har regeringen vantolkat EU-direktivets ursprungliga intention om att skydda den lilla bonden mot den stora köparen av bondens varor. Nu står det sista hoppet till att riksdagen snabbt rättar till den dikeskörning som regeringen är på god väg att göra.

EU-direktivet, som kommer att börja gälla som svensk lag från den 1 november i år, var ursprungligen tänkt att skydda bönder som levererade jordbruksprodukter mot större köpare, såsom de globala livsmedelsindustrijättarna, stora livsmedelskooperativ eller dagligvarukedjor.

Den frikostiga gränsen på en årsomsättning på över 3,5 miljarder kronor, fastställdes i EU-direktivet. Var leverantörens omsättning större än så ansåg konkurrensmyndigheten i Bryssel att det inte fanns anledning att företaget skulle skyddas av lagstiftningen. Under resans gång har dock storföretagarlobbyn i livsmedelsindustrin tveklöst lyckats övertyga den svenska socialdemokratiska regeringen om att Sverige bör överimplementera EU-reglerna och på så vis skydda det stora företaget mot det lilla. Detta trots att såväl EU:s som Sveriges konkurrensmyndigheter påtalat risken för snedvriden konkurrens till följd av detta storföretagarskydd.

I mars presenterade regeringen en proposition kring lagens utformning. Tyvärr är det oroväckande läsning. En rad avtalsvillkor i inköpsprocesserna i livsmedels- och jordbrukskedjan förbjuds. Bryter köparen av denna typ av produkter mot lagstiftningen riskerar de i värsta fall sanktionsavgifter på upp till en procent av årsomsättningen. Konkret innebär detta att den lokala ICA-handlaren riskerar att bryta mot det nya regelverket om denne ringer upp en dagligvarujätte och efterfrågar ändringar i leveransavtalet. Eller att närbutiken eller stadshotellet förbjuds att avbeställa mjölk från Arla med kortare varsel än en månad. Eller att den idrottsklubben som gör en volymändring i beställningar av mat till arenan riskerar att bryta mot reglerna.

Regeringen har, med uppbackning från storföretagarlobbyn i livsmedelsindustrin, vantolkat EU-direktivets intention att skydda den lilla bonden mot den stora köparen av bondens varor. Riksdagen har tidigare tillkännagivit att överimplementering – det vill säga att Sverige går längre än vad EU kräver när vi inför EU-lagstiftning – bör, och ska, undvikas. Riksdagen har nu en chans att bevisa att man står upp för denna ståndpunkt och rättar till regeringens dikeskörning.

Sverige bör inte gå längre än vad EU kräver. Riksdagen måste se till att denna lagstiftning återgår till dess ursprungliga tanke, att ge det lilla företaget skydd mot det stora. Inte att ge storföretag fördelar med lagstiftningsskydd när de förhandlar om försäljning och inköp med lokala handlare runt om i landet.

Karin Johansson, vd Svensk Handel

Magnus Moberg, ICA-handlare Falköping, styrelseordförande ICA-handlarnas förbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.