Ärftlig cancer går att stoppa

Debatt
PUBLICERAD:
Kunskap om din familjs cancerhistoria kan skydda dig från cancer. Många tänker kanske inte på om det finns ärftlig cancer i släkten, men om flera personer i din familj har insjuknat i tjocktarmscancer, livmodercancer (men inte livmoderhalscancer), bröstcancer eller äggstockscancer så bör du fundera på om det kanske kan finnas ärftliga bakomliggande faktorer.

En vanlig missuppfattning är att ärftlig gynekologisk cancer och bröstcancer enbart berör kvinnor. Det är fel. När det finns ett ärftligt underlag för bröst- eller äggstockscancer, så kallat BRCA-syndrom, finns det i vissa fall en ökad risk för prostatacancer hos män, och bukspottkörtelcancer hos både män och kvinnor. Om kvinnliga släktingar har livmoder- eller tjocktarmscancer, kan orsaken vara Lynch-syndrom, vilket ger både kvinnor och män en ökad risk för tjocktarmscancer. Dessutom kan både manliga och kvinnliga släktingar vara anlagsbärare.

Tre saker som kan tyda på ärftlig cancer:

• Flera nära släktingar har eller har haft samma form av cancersjukdom.

• Någon eller några av släktingarna har diagnostiserats i yngre ålder än vanligt för cancerformen.

• Olika cancerformer som är kopplade till varandra finns i samma släkt, till exempel bröst- och äggstockscancer, eller tjocktarms- och livmodercancer.

Om du har en förhöjd ärftlig cancerrisk kan du få hjälp med preventiva åtgärder som gör att just du och dina anhöriga inte behöver drabbas. Det kan handla om tester, täta kontrollprogram eller i vissa fall förebyggande åtgärder som exempelvis operation.

Misstänker du att du har ärftlig cancer i släkten kontakta en onkogenetisk mottagning som finns vid sjukhusen i Stockholm, Umeå, Lund, Uppsala, Göteborg, Jönköping och Linköping.

Vi vill att genetisk testning ska vara tillgänglig för alla – så snart det finns en misstanke om ärftlig cancer. Tyvärr är inte tillgången till testning jämlik då en del regioner har mycket långa väntetider för prediktiv testning.

Det är viktigt att bärare av ärftliga anlag identifieras. Vården måste aktivt screena för att hitta anlagsbärare och erbjuda information om preventiva åtgärder. Att kunna identifiera familjemedlemmar som bär på dessa genmutationer gör det möjligt att förebygga sjukdom och rädda liv. Det är också viktigt med stödstrukturer för att hjälpa patienter att förmedla informationen vidare när det finns en ökad ärftlig risk inom familjer.

Med modern teknik kan man i samband med provrörsbefruktning välja att endast återföra embryon som inte bär på genmutationen. Det här kan vara en viktig teknik för familjer som vill skaffa barn men är oroliga för att föra anlagen vidare.

Vi vill att det ska satsas mer på fortsatt forskning om diagnostik, prevention och behandling av individer med ärftliga canceranlag. Genom att göra genetisk testning tillgänglig för fler, aktivt screena för anlag och arbeta med förebyggande åtgärder, samt inte minst stärka forskningen kring nya metoder, kan vi stoppa ärftliga cancer och rädda liv!

Barbro Sjölander, Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.