Använd klimatmålen på rätt sätt

Ledare
PUBLICERAD:
Att EU nu har höjt målet för 2030 från 40 till 55 procents utsläppsminskning har betydelse som bidrag till de globala diskussionerna.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Efter att förhandlingar har pågått sedan december kom medlemsländerna och EU-parlamentet på onsdagsmorgonen överens om EU:s skärpta klimatmål.

Nu måste ländernas gemensamma utsläpp minska med åtminstone 55 procent till 2030, jämfört med nivåerna för 1990. Det är goda ambitioner för koldioxidutsläppen, men det är viktigt att inte låta specifika mål stå i vägen för det breda klimatarbetet.

Internationella utsläppsmål är viktiga för att få med så många länder som möjligt, men de kan också slå fel. I ivern att minska de lokala utsläppen kan fabriker till exempel flyttas till andra delar av världen, vilket knappast bidrar positivt i slutändan. Målen har därför större betydelse om fler är med – i synnerhet länder som är mer skeptiska till att göra något åt negativ klimatpåverkan. De europeiska målen gör större skillnad än de svenska, och de globala mål som finns utgör ytterligare ett steg.

Att EU nu har höjt målet för 2030 från 40 till 55 procents utsläppsminskning har därför också betydelse som bidrag till de globala diskussionerna. Det kommer till användning redan den 22-23 april på det möte som den amerikanske presidenten Joe Biden har bjudit in 40 världsledare till.

Även om många är nöjda med de nya EU-målen finns det viss kritik. En del menar att utsläppsminskningen måste vara ännu större. Dessutom finns ett missnöje kring att klimatmålet gäller för alla medlemsländer gemensamt, snarare än för varje enskilt land.

Detta lämnar mycket riktigt en öppning för mindre ambitiösa EU-länder att trots allt nå målen tack vare andras insatser, vilket så långt som möjligt bör undvikas. Men det är i slutändan det sammanlagda resultatet som räknas, oavsett vem som har gjort vad. Dessutom kan vi i Sverige fortfarande göra vår del för att minska utsläppen i länder som inte vill göra lika mycket själva. En god början är till exempel att inte göra oss beroende av europeisk kolkraft.

Inräknat det skärpta EU-målet ligger flera klimatrelaterade målsnören nu framför oss. EU har målet om 55 procents utsläppsminskning till 2030 och nettonollutsläpp 2050. Samtidigt har vi i Sverige nationella mål om 63 procent minskade utsläpp till 2030 och nettonoll 2045. Målen är dessutom nedbrutna i kvoter för hur mycket olika sektorer, såsom transporter och energi, behöver bidra. Och ovanpå allt detta finns Parisavtalet med målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Klimatmålen gör sin del för att vi ska lyckas minska vår negativa klimatpåverkan. Men det finns också en tendens att fokusera väl mycket på målen, med de långa förhandlingar och många resor till möten det innebär för alla inblandade. Det är en balansgång mellan att fokusera på överenskommelser för att få med fler länder och faktiska åtgärder för egen del. Vi får inte tippa över för mycket åt något håll. Mellan alla mål måste vi klämma in aktivitet.

Agnes Karnatz/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.