Därför undergräver Pisaskandalen Anna Ekströms förtroende

Ledare
PUBLICERAD:
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har svikit förväntningarna på sitt ämbete som statsråd.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Anna Ekströms återkommande försök att släta över problemen med Pisaundersökningen 2018 har undergrävt hennes förtroende.

När resultaten från den senaste Pisaundersökningen presenterades i december 2019 skedde det med stor belåtenhet från regeringshåll. Trenden med kraftigt fallande resultat verkade vara bruten och Sverige låg åter över snittet i OECD. Utbildningsminister Anna Ekström (S) förklarade det vara en ”glädjens dag” då svenska skolan ”fortsätter återtåget till kunskapsresultat i topp”.

Uppenbarligen var det en glädjens dag för Anna Ekström. Skolan hade också legat högt på väljarnas agenda alltsedan de katastrofala Pisaresultaten år 2012. Det tycktes som att regeringens politik hade gett utdelning i en central välfärdsfråga.

Därför är det i viss mån förståeligt att utbildningsministern ogärna ville ta till sig av kritik. Redan när resultaten publicerades påtalade flera att ovanligt många elever hade undantagits – hela elva procent. Men Ekström försäkrade att allt var i sin ordning och förklarades av Sveriges stora flyktinginvandring.

Nu visar det sig dock att utbildningsdepartementet redan dagen efter publiceringen kände till att denna förklaring inte stämde. Då färdigställdes nämligen en promemoria av en tjänsteman på departementet som konstaterar att för många elever uteslutits. ”Skolorna har tagit ut svängarna lite för mycket i sin tolkning av exkluderingsreglerna och exkluderat alltför många elever”, står det.

Men denna information delgavs aldrig allmänheten, utan Ekström hävdade även fortsättningsvis att resultaten berodde på flyktinginvandringen. Så sent som förra sommaren skrev hon som svar till en interpellation i riksdagen att hon inte hade några uppgifter om att elever felaktigt hade exkluderats.

Det var först när Riksrevisionen granskade (29/4) Pisahanteringen som förekomsten av promemorian uppdagades. Riksrevisionen finner inga säkra bevis för att utbildningsministern tagit del av promemorian, men det bekräftar dock Anna Ekström själv till Expressen (3/5). ”Jag har själv ställt frågor till generaldirektören om detta utifrån uppgifterna i vår pm”, skriver hon.

Det tycks alltså som att Anna Ekström kände till sina egna tjänstemäns bedömning att elever felaktigt hade exkluderats, samtidigt som hon förnekade det för såväl allmänheten som riksdagens ledamöter. För att bringa klarhet kallades Ekström till riksdagens utbildningsutskott den 6 maj. Efteråt skrädde oppositionens företrädare inte orden.

Moderaternas Kristina Axén Olin fastslår att utbildningsministern ”medvetet mörkat för att försköna resultaten”. Medan det enligt Christian Carlsson (KD) står klart att hon har ”ljugit inför riksdagen”.

Ännu har inget parti väckt misstroendevotum, men historiskt har många ministrar fått avgå för mindre. Genom att dölja den interna kritiken för att framställa regeringen i god dager, har Anna Ekström inte bara lämnat alla elever som inte får en ordentlig skolgång i sticket. Hon har även svikit förväntningarna på sitt ämbete som statsråd.

Daniel Åkerman/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.