Orimligt att Försvarsmakten degraderar sina trotjänare

Ledare
PUBLICERAD:
Att tvinga officerare med många tjänsteår att byta grad nedåt är varken nödvändigt eller försvarbart. Illustrationsbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Försvarsmakten står i begrepp att tvinga ett antal kaptener och löjtnanter att byta grad nedåt och bli fanjunkare. Åtgärden är det slutliga steget i övergången till det nya trebefälssystemet.

Att det inte varit mer ståhej kring degraderingen säger en del om lojaliteten som finns bland de försvarsmaktsanställda. Tänk om landstingen meddelat att sjuksköterskor som fortfarande jobbade på avdelning hädanefter skulle ha titeln undersköterska. Eller tänk om alla kommunikatörer i offentlig sektor fick ett brev hem om att de framgent skulle kallas informationsassistenter. Det går knappast att tänka sig en ”massdegradering” någon annanstans än i Försvarsmakten.

Bakgrunden är att det mellan 1983 och 2008 rådde enhetsbefälssystem i Försvarsmakten. Yrkesofficerare genomgick samma utbildning och lägsta graden i yrket var fänrik. I praktiken fanns det dock fortfarande en skiktning mellan dem som gick vidare till högre utbildningar och de som specialiserade sig.

Nu är ett nytt system på väg att slutligen genomföras, där officerare som inte vill bli generalister utan specialisera sig ska tillhöra en befälskategori med grader som översergeant, fanjunkare och förvaltare. Problemet är att många som innehar dessa befattningar idag är äldre yrkesofficerare som ofta har löjtnants eller kaptens grad. Det kommer alltså att råda viss förvirring i rullorna.

Försvarsmaktens lösning är att forcera förändringen och har beslutat att vissa äldre officerare ska tvingas att byta grad. Beslutet är inte populärt. En undersökning som Officersförbundet gjort visar på en stor skepsis, särskilt bland de som faktiskt berörs av beslutet. Officersförbundet har avrått myndigheten och ifrågasatt om ”omgaloneringen” ens är möjlig arbetsrättsligt.

Kritiken är berättigad och det är märkligt att den inte är mer högljudd. Det är bra att Försvarsmakten inför trebefälssystem. Men att tvinga officerare med många tjänsteår att byta grad nedåt är varken nödvändigt eller försvarbart. Det kan uppfattas som ett svek i relationen mellan staten och den statligt anställde.

Titlar och grader betyder något. De officerare som hotas med degraderingen har utnämnts till löjtnanter och kaptener. Försvarsmakten visar att man inte värderar de militära graderna i praktiken när man ser dem som utbytbara.

Myndigheten hade kunnat välja att låta dem som vill frivilligt byta grad, och låta andra fortsätta fram till pension i den grad de en gång erhållit. Det hade tagit några år, skapat viss oreda på kaserngårdar och i mässar, men tillåtit gamla trotjänare att bevara sin värdighet samtidigt som man visat att staten står för ingångna avtal.

Förra gången systemet ändrades var många fanjunkare av den gamla stammen upprörda över att behöva bli löjtnanter. Men då åtföljdes åtminstone omgaloneringen av hopp om bättre löneutveckling och karriärmöjligheter. Den här gången är många oroliga för det omvända. ÖB Micael Bydén bör omvärdera sitt beslut och genomföra förändringen på ett sätt som tar större hänsyn till människorna i organisationen.

Mathias Bred/ SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.