Även domstolar måste förtjäna förtroende

Ledare
PUBLICERAD:
Vi behöver en modern brottsbalk anpassad till dagens samhällsproblem så att rättsväsendet vinner allmänhetens förtroende.
Foto: Johan Nilsson/TT
Förtroendet för domstolars och domares oberoende minskar jämfört med förra året. Det är en oroväckande utveckling.

EU-kommissionen mäter varje år hur medlemsländernas invånare betygsätter sitt rättssystem (2021 EU Justice Scoreboard). Sverige tappar tio procentenheter från förra året i mätningen. I år anser 71 procent av de tillfrågade att landets domstolar och domare är oberoende.

Ett oberoende domstolsväsende är ett av fundamenten i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt för investeringsklimatet och för den långsiktiga tillväxten i landet. Det stärker domstolarnas legitimitet när allmänheten känner förtroende och risken för exempelvis korruption minskar.

EU-rapporten erbjuder ingen analys av anledningen till det tappet. Vi har dock i Sverige inte någon omfattande känd korruption av våra domare.

Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning från 2020 visar att inte ens 40 procent av befolkningen har förtroende för domstolarnas sätt att arbeta och bara 29 procent har förtroende för hur rättsväsendet behandlar brottsutsatta. Det är inga imponerande siffror.

Kanske ligger förklaringen till allmänhetens låga förtroende i att domstolarna under 2020 i flera uppmärksammade fall dömde på sätt som sannolikt står i strid med den allmänna rättsuppfattningen.

Ett exempel gäller en man som jobbade som barnskötare på två olika förskolor mellan 2003 och 2020 och som misstänktes ha förgripit sig mot ett stort antal barn. När mannen greps och sedan släpptes blev han misshandlad av en pappa till ett barn på förskolan. Pappan dömdes till 75 timmars samhällstjänst och villkorlig dom. Pedofilen dömdes sedermera till två års fängelse för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt barnpornografibrott. Det låga straffet uppfattades, rätteligen, av många som absurt.

I maj 2020 föll Hovrättens dom i fallet med gårdsägaren i Rättvik som sköt ihjäl en inkräktare som tidigare samma dag misshandlat och dödshotat gårdsägarens inneboende. Rätten ansåg att nödvärnsrätt visserligen förelåg men att gårdsägaren i stället för att gå och hämta sin bössa borde ha låst in sig i huset och ringt polisen. Gårdsägaren dömdes till 18 månaders fängelse för vållande till annans död. Många trodde nog att mannen inte skulle få något straff i denna uppenbara nödvärnssituation.

När domar faller och såpass tydligt markerar en skillnad mellan allmänhetens syn på vad straffet borde vara och vad domstolarna faktiskt dömer, undergräver det förtroendet för rättsväsendet i stort.

Det svenska rättssystemet behöver en genomgång och hela straffskalan bör uppdateras. Om det inte görs riskerar vi se fler fall av egen rättskipning och förtroendet lär sjunka ännu lägre. Vi behöver en modern brottsbalk anpassad till dagens samhällsproblem så att rättsväsendet vinner allmänhetens förtroende.

Pia Clerté/SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.