Västra Götaland har en utanförskapskris

Debatt
PUBLICERAD:
Det kan vara svårt att hitta ett jobb och man kanske får spendera många timmar vid datorn på Arbetsförmedlingen.
Foto: JENNY PETERSSON / TT
I coronakrisens spår är Västra Götaland med hög fart på väg in i en ny utanförskapskris. Nästan var sjunde vuxen lever på sociala ersättningar, allra värst är situationen för utlandsfödda och unga. Många har svårt att komma in på arbetsmarknaden och riskerar att fastna i utanförskap.

Tuffast är det för utrikes födda och unga. Att under lång tid vara utan arbete får en rad allvarliga konsekvenser för de enskilda personerna. Men problemet påverkar hela samhället.

Svenskt Näringsliv har utifrån data från SCB beräknat utanförskapet i Västra Götaland till 141 916 personer. Det motsvarar ungefär 14 procent av regionens alla invånare i arbetsför ålder. Att så många människor står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm kostnad för samhället. Vi har beräknat hur statsfinanserna skulle påverkas om de om dessa personer istället skulle komma i arbete.

Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340 000 kronor per person och år. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Västra Götaland motsvarar därmed hisnande 48 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år, vilket motsvarar hälften av statens kostnader för sjukvården.

Det är förstås inte realistiskt att alla som idag inte arbetar plötsligt skulle ha ett heltidsjobb. Men även en mindre minskning av antalet utanför arbetsmarknaden skulle göra stor skillnad. Om utanförskapet i Västra Götaland minskade med en femtedel skulle de årliga offentliga utgifterna minska med nästan 10 miljarder kronor. Tyvärr går istället utvecklingen åt fel håll.

Sverige har länge haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta EU-länder. På senare år har det ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. Dessvärre ser vi ungefär samma utveckling i Västra Götaland.

Många unga människor har nu varit arbetslösa under lång tid. Vi vet att utdragna perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling senare i livet. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin löper ökad risk att drabbas av utanförskap och sociala problem framöver och måste därför snabbt komma in i arbete.

Det krävs politiska styrmedel och handlingskraft för att få upp Sverige på rälsen igen och avstyra en utanförskapskris. Den arbetsmarknads- och näringslivspolitik som bedrivits under lång tid är uppenbarligen otillräcklig för att möta de utmaningar vi står inför. Lösningen på utanförskapet är varken högre skatter eller högre bidrag.

Istället borde vi fokusera på skatter och ersättningssystem som uppmuntrar till arbete, att göra det enklare både att anställa och att få ett jobb, och att rigga vårt utbildningssystem för högkvalitativ kompetensutveckling som möter arbetsmarknadens behov. Ansvariga politiker måste ta utanförskapet på allvar.

Rudolf Antoni, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.