Låt ideologin styra i riksdagsvalet

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Kristdemokraterna med partiledaren Ebba Busch tappar väljare.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Hur kristna i Sverige röstar är en betydligt mer komplicerad fråga än den ofta framställs. Polariseringen i migrationsfrågor verkar till exempel ha påverkat kyrkfolket i båda riktningar, och inte bara i en.

Kristdemokraterna tappar väljare och förtroendevalda till Centerpartiet, enligt en artikel i Dagens Nyheter. Skälet skulle vara att C har en mer ensidigt positiv syn på migration än KD. Som exempel lyfts två tidigare lokalpolitiker från KD som nu bytt och blivit centerpartister (DN 25/7).

Men är det så att KD riskerar ett väljartapp till C på grund av migrationsfrågan? Några påverkar det säkert. Men sannolikt har de flesta nog gjort sin förflyttning redan tidigare. Historiskt har KD och C varit två partier som har legat nära varandra. Det var ju till och med så att Alf Svensson på sin tid kunde erövra det första KDS-mandatet i riksdagen tack vare ett valtekniskt samarbete med Centern.

Partierna har sedan över tid haft snarlika väljarprofiler; äldre personer på landsbygden som går i kyrkan har kunnat känna sig hemma i båda partierna. Men på senare år har något hänt. KD har delvis gjort om sitt varumärke, och C har gjort en historiskt lång förflyttning ideologiskt mot vänster och mot storstadens väljare.  I en kritik av DN-artikeln påpekade Kristdemokraternas opinionschef Johan Ingerö det faktum att det parti som KD tappar väljare till idag är Moderaterna – inte Centerpartiet. Det speglar det förändrade partilandskapet.

I DN:s artikel tas det mer eller mindre för givet att väljare som definierar sig som kristna flyr partier som problematiserar invandring. Men tittar man på den statistik som finns från valet 2018 är det inte självklart. Tvärt om gick Sverigedemokraterna starkt framåt bland människor som regelbundet går i kyrkan. Partiet hade stöd hos hela 18 procent av den gruppens röster, enligt en Sifoundersökning som tidningen Dagen tog fram inför valet (31/5 2018).

Före valrörelsen 2018 hade SD:s sympatisörer knappt varit mätbara bland kristna röster. Någonting verkar ha förändrats radikalt mellan valen 2014 och 2018. Kanske handlar det om samma polarisering i migrations- och integrationsfrågor som i övriga samhället. Centern gick också fram i gruppen kristna väljare, och fick 16 procent. Även M gick framåt.

En ytterligare intressant förändring som är värd att notera är att andelen väljare som tycker att kristna värderingar är viktigt har ökat. År 2014 tyckte bara 20 procent att kristna värderingar var viktiga. Fyra år senare hade andelen dubblats, enligt en undersökning från Survey-institutet på Linnéuniversitet i Växjö, som bland annat fångades upp av Sveriges radio (31/3-2019).

Exakt vad det här kommer innebära i valet 2022 återstår att se. Men det verkar finnas en jordmån som vill betona det kristna arvet i det svenska samhället.

Mathias Bred

SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.