Hoppa till huvudinnehållet

Extremväder ger osäker skörd i hela landet

Publicerad:
Reporter Amelie Länsberg
Amelie Länsberg
amelie.lansberg@sla.se
Hans Lindström gör en snabb koll av hur grödorna ser ut.
Hans Lindström gör en snabb koll av hur grödorna ser ut. Foto: Amelie Länsberg Rylander

Lantmännens skördeprognos ger en delad bild av läget för de svenska spannmålsbönderna. På vissa håll i landet ser det bra ut, på andra ser det sämre ut. Orsaken till de ovanligt stora variationerna tros vara det ombytliga och alltmer extrema vädret.

Totalt uppskattar Lantmännen att den svenska spannmålsskörden under 2021 kommer att uppgå till 5,6 miljoner ton. Det är en minskning med sju procent jämfört med året innan och är även sämre än genomsnittet de senaste fem åren.

Det är ovanligt stora regionala variationer runt om i landet vilket framför allt tros bero på det omväxlande vädret. I de södra delarna av Sverige väntas det bli sämre skörd än normalt på grund av torka, höga temperaturer och många soltimmar i juni. Längre norrut, i höjd med Mälardalen, är motsvarande orsak att det varit för blött under våren. I Norrland verkar det gå bättre eftersom man där sår största delen av sådden på våren.

Lokala variationer

Mikael Jeppsson är spannmålschef på Lantmännen. Han menar att det här är ett speciellt år på grund av de stora variationerna men påpekar samtidigt att det egentligen inte finns några normala år. Det som ändå sticker ut för i år är de stora regionala skillnaderna.

Mikael Jeppsson tror att Skaraborg klarar sig relativt bra i år.
Mikael Jeppsson tror att Skaraborg klarar sig relativt bra i år. Foto: Helena Holmkrantz

Mikael berättar att grunden för årets sådd och skörd lades redan förra hösten då lantbrukarna kunde få in förra årets skörd relativt tidigt. Det ledde till att de kunde satsa på höstsådd, något som många väljer att göra på grund av att det är tåligare grödor och ger en bättre ekonomisk utdelning. På flera håll i södra Sverige kom det sedan ett snötäcke som kunde skydda grödorna men längre norrut blev det tuffare.

– Det kom för lite snö vilket ledde till utvintring, det vill säga att grödorna frös ihjäl. Det har varit tuffa förutsättningar för många, säger Mikael.

Mikael säger att den värme och torka som var under maj och juni kan ha försämrat grödornas potential, det vill säga att de inte växer lika bra. Skaraborgsområdet verkar ändå höra till de områden som klarat sig relativt bra.

– Skövde och Skaraborg har klarat sig ganska väl, men det finns säkert undantag, säger Mikael.

Påverkan på flera plan

Mikael vågar inte dra några slutsatser om variationerna kan bero på klimatförändringar eller inte.

– Vi har över tid haft ganska stora vädervariationer och jag har sett liknande år tidigare. Det vi ser nu är normala variationer. Vi vet till exempel att det på höstarna kan vara mer ihållande nederbörd och att sommarregnen kan vara väldigt lokala och därför ge stora variationer på ett mindre område, förklarar Mikael.

I ett längre perspektiv har ändå skördarna sakta men säkert blivit större, något som Mikael tror beror på flera saker.

– Lantbrukarna har blivit skickligare och genom växtförädling har vi bättre sorter som ger bättre skördar. Med förfinade odlingstekniker och mer precisionsodling får vi ett mer precist lantbruk och kompetensen ökar totalt, säger Mikael.

Mikael berättar att den totala skörden de senaste åren har legat runt cirka sex miljoner ton. Med den sjuprocentiga minskningen som nu spås handlar det om ett intäktsbortfall på 700-800 miljoner kronor. 1,3 miljoner ton går till export medan övriga 4,3 miljoner ton stannar i landet, vilket enligt Mikael säkerställer att vi ändå i Sverige kan klara oss själva.

Samtidigt påpekar han att även de ekonomiska konsekvenserna kommer att slå olika för olika gårdar. I vissa fall tror han att det kan handla om en inkomstsänkning på 25-30 procent medan andra klarar sig bättre.

Skörd på gång

Hans Lindström driver med familjen ett lantbruk utanför Timmersdala. Där sysslar de med mjölkproduktion, växtodling och slaktuppfödning. Hans berättar att växtodlingen utgör ungefär 40 procent av den totala verksamheten, utöver spannmål odlar de också raps och vall för ensilage. De odlar både höstsådd och vårsådd och Hans berättar att de flesta vill odla mer höstsådd eftersom det är tåligare, ska kunna övervintra och ge bättre avkastning. Han har svårt att säga exakt hur mycket avkastning spannmålet ger men han uppskattar att de förra året levererade 1500-1600 ton till handeln.

– Vi säljer det mesta av skörden men sedan så använder vi mycket till foder till våra djur, säger Hans.

Han berättar att de är beroende av en bra skörd för att rent ekonomiskt kunna täcka kostnaderna och årets skörd ser lovande ut.

– Skördar vi med ögat tycker vi det ser bra ut. Just här får vi nog säga att vädret har varit gynnsamt. Sen är Skaraborg stort och jag har förstått att det har varit torrare på andra platser, säger Hans.

Hans Lindström tycker att skörden ser ut att bli bra i år, och hoppas på att det håller i sig.
Hans Lindström tycker att skörden ser ut att bli bra i år, och hoppas på att det håller i sig. Foto: Amelie Länsberg Rylander

Det ideala vädret är växlande utan extrema inslag. Han tycker att det är svårt att säga vad vädervariationerna beror på men han tror att klimatet kan spela in eftersom vädret tenderar att bli mer extremt. Han menar att det gör det svårt att gardera sig för att dels garantera en god skörd, dels teckna bra kontrakt med handlare.

– Man kan ju lägga 95 procent av alla insatser och ha en jättefin skörd på gång. Och sen kommer det ett extremväder av något slag, det har vi ingen möjlighet att gardera oss för. Man måste ha med det i bakhuvudet, att det kan inträffa. Då kan det slå hårt ekonomiskt, menar Hans.

I ett längre perspektiv tycker han att utvecklingen är positiv.

– Över tid har vi nog höjt våra skördar. Vi jobbar med att förbättra åkermarken, att få bra dränering och en god markstatus helt enkelt, avslutar Hans.

Artikeltaggar

BöjaJordbrukLantbrukLantmännenSkaraborgSkövde kommunTimmersdala

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.