100 år av rösträtt - långt kvar till jämställdhet

Debatt
PUBLICERAD:
S-kvinnor uppmärksammar 100 år med kvinnlig rösträtt, men konstaterar att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller jämställdhet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Nu ska vi med stolthet och glädje uppmärksamma 100 år av rösträtt men definitivt inte luta oss tillbaka. Varför Sverige var sist i Norden med att införa allmän rösträtt, har många funderat över. Det var först när arbetarkvinnorna, såsom sömmerskor, fabriksarbeterskor och tvätterskor, förenades med kvinnor i medelklassen, som kampen gav resultat på riktigt.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildades 1903 med stöd av både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor och verkade fram till 1921.

En vänster bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt bland Riksdagsmännen, högern ville bromsa utvecklingen men fick till slut ge sig. Efter valet 1921 tog fem kvinnor plats i riksdagen, och inte förrän efter detta val började riksdagen på riktigt närma sig att bli en demokratisk representation för hela folket.

Ännu har kvinnor långt ifrån samma rättigheter och möjligheter som män. Kvinnor har fortfarande oskäligt låga löner jämfört med männen, med endast 90 procent av männens inkomst. Den lägre lönen leder också till att kvinnor ofta får lägre pension.

Hälsan är också djupt ojämställd. Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna och hela 15 procent av yngre kvinnor uppger sig leva i ”allvarligt psykisk påfrestning”.

Inte heller i familjerna är det jämställt. Pappor tar endast ut tre av tio föräldradagar och fyra av tio av barnens vabbdagar.

Kanske ser vi ojämställdheten tydligast i det fortsatt utbredda våldet där män misshandlar kvinnor. En kvinna mördas av en partner eller en före detta partner var tredje vecka. Eller sexualbrotten, där över 23 000 anmälningar görs varje år, men där mörkertalet är enormt.

Hedersproblematiken är alltför utbrett och drabbar kvinnor och flickor varje dag.

Vill vi leva upp till att vara föregångare måste vi gå vidare, och fortsätta kampen för ett jämställt samhälle. Motståndet från det nya högerblocket växer. Sverigedemokrater och kristdemokrater har kvinnofientliga idéer som de gärna inför om de får makten med Moderaterna efter nästa val.

Socialdemokraterna måste leva upp till de höga jämställdhetsambitioner som partiet alltid haft. Det är fortfarande vanligare att män toppar listor och får tyngre poster. I förra valet var sex av tio socialdemokratiska förstanamn till riksdagen män. Endast tre av tio kommunordföranden är kvinnor.

Vi vill att Socialdemokraterna skruvar upp ambitionerna och återigen blir bäst på jämställdhet och feministisk politik. Att jämställdhet hamnar högt upp på agendan, att nya jämställdhetsreformer planeras och att kvinnors rättigheter prioriteras är därför viktigt.

Alldeles för mycket återstår för att göra samhället jämställt.

Det går att fortsätta med modiga reformer som gör livet bättre för kvinnor och män. Efter 100 år av jämställdhet är det hög tid att kvinnor och män ges samma möjligheter och rättigheter på riktigt.

S-kvinnor i Skövde gm

Monica Green

Anita Andersson

Sandra Ask

Pernilla Enarsson

Maarit Carrington

Camilla Lindborg

Margareta Lind

Annica Falck

Asima Pasalic

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.