Linus Hellman: Rättsväsendet förtjänar bättre

Politik är att välja och det handlar om att prioritera. Det är i budgeten som man kan göra avtryck och gå ifrån ord till handling. Framförallt eftersom budgeten den här gången rymmer satsningar på väldiga 74 miljarder kronor. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen inte avsätter mer pengar till rättsväsendet när gängkriminaliteten breder ut sig och otryggheten ökar. Istället satsar regeringen pengar på ledighetsreformer och på att göra det mindre lönsamt att arbeta. Fredrik Reinfeldts stora politiska arv monteras ned steg för steg.

Statsministern avgav sin regeringsförklaring häromveckan. Den här veckan var det finansministerns tur att stå i centrum.

I måndags gick hon promenaden ifrån finansdepartementet till riksdagen ännu en gång. Det var kanske för sista gången. Magdalena Andersson är favorit till att ta över som partiledare när Stefan Löfven tackar för sig i början av november.

Sedan är vägen öppen till statsministerposten för Centerpartiet lär inte lägga några ben emellan den här gången heller då de inte har något alternativ till att ånyo släppa fram en S-ledare till regeringsmakten.

Värre blir att få igenom budgeten men C kanske i slutändan ger sin välsignelse och röstar tillsammans med Vänsterpartiet på den.

Detta trots att innehållet på flera sätt är ett brott med Fredrik Reinfeldts politiska arv under Alliansens år i regeringsställning. Arbetslinjen och att det ska löna sig att arbeta var det stora politiska projekt. Nu urholkas det stegvis.

74 miljarder i reformutrymme

Statsbudgeten består av omkring 1 200 miljarder kronor men debatten kretsar kring reformutrymmet på 74 miljarder. Det är mer än normalt och försvaras av regeringen som menar att ekonomin behöver stimuleras ytterligare efter coronapandemin.

Budgeten handlar dock mest om att försöka tillfredsställa partierna i regeringsunderlaget än att genomföra några strukturella reformer. Stödpartierna måste hållas på gott humör och då det inte finns någon gemensam värderingsgrund blir det allt till alla. Det är ju också fullt möjligt eftersom det är en så pass expansiv budget.

Budgetsatsningarna har portionerats ut fram till i måndags när hela budgeten lades på riksdagens bord. Den sista kryddan i den rödgröna budgeten var förslaget om att införa en familjevecka. Det är S stora vallöfte och som nu ska genomföras fast i en halverad form. Det beräknas kosta 3,5 miljarder kronor.

De stora misslyckandena

Det är inte framförallt det som finns i budgeten utan det är vad som inte finns där som är problemet. Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Sverige har också rekordmånga långtidsarbetslösa.

Sverige ligger också i topp när det kommer till dödligt skjutvapenvåld i Europa. Otryggheten ökar och gängkriminaliteten breder ut sig. Det här är regeringens största misslyckande.

Ändå lägger regeringen endast 2,5 miljarder på rättsväsendet i den här stora budgeten. Regeringen lägger till och med mer pengar på en familjevecka vilket illustrerar de prioriteringar som görs.

Siffror säger inte allt men i det här fallet säger de väldigt mycket. Det är som om sommarens förödande dödsskjutningar som till och med drabbade en polis har glömts bort. Eller att små barn skottskadades när de var ute och lekte. Våldet eskalerar och tar nya uttryck.

Ett förlorat tillfälle

Hela rättskedjan behöver stärkas. Det behövs inte bara fler poliser utan fler åklagare så att brottslingarna kan lagföras. Kriminalvården är också i behov av en utbyggnad. Polisen behöver både ökade resurser och fler medel i sitt viktiga arbete. Också straffsatserna behöver på allvar ses över.

Det kommer att ta tid och kräva mycket för att återuppbygga rättsstaten men det är helt nödvändigt, ty statens enskilt viktigaste uppgift är att garantera trygghet. Människor ska vara skyddade till liv och till egendom.

Den här budgeten är ett nytt förlorat tillfälle för att på allvar ta krafttag mot den grova kriminaliteten och återskapa förtroendet för rättsstaten.

Skattesänkningar föreslås

Annars är det glädjande att finansministern nu talar sig varm för skattesänkningar och till och med föreslår sådana även om man kan diskutera inriktningen.

Så har det långt ifrån alltid låtit. Tidigare har skattesänkningar varit ett hot mot välfärden enligt samma finansminister.

Jag tror dock inte att det förändrade tonfallet ska övertolkas.

När budgeten väl har gått igenom och vi står inför ett valår kommer vi att få höra en mer igenkänd Magdalena Andersson när hon blir statsminister och ska leda S i nästa valrörelse.