Nivån är för jämn och låg: ”Att Vänern växer igen är inget nytt fenomen”

Det senaste året har vattennivån i Vänern alltför låg och jämn, enligt Håkan Alexandersson, beredskapshandläggare vid länsstyrelsen.

– Variationerna måste bli större, annars påverkas naturlivet negativt.

Den 1 december förra året var vattennivån i Vänern 44,53 meter, enligt höjdsystemet RH2000. Sedan dess har nivån inte ändrats mycket. Den 1 oktober var den 44,38 och den 1 februari handlade det om 44,69.

Sett till den första dagen i varje månad är skillnaden mellan högst och lägst 31 centimeter. Undantaget en period i början av året låg nivån under månadsmedelvärdet.

– Det vill vi komma ifrån. Inte nog med att variationerna är små; de kommer vid fel tidpunkt, säger Håkan Alexandersson.

Nivån är för låg och 31 centimeters variation, mellan 44,38 till 44,69, är för lite. Alexandersson säger att variationen bör ligga på cirka 70-80 centimeter.

Det kanske inte går att få till varje år men över en kortare serie av år bör variationen vara i den storleken. Den låga vattennivån, som har varit i Vänern under en längre tid, kan på sikt påverka både ekosystem och besöksnäring. En för låg nivå under våren leda till problem för naturlivets reproduktion. Även igenväxningen vid stränder och öar ett problem.

– Den har ökat dramatiskt, det växer igen på massor av ställen. Det som var sly för några år sedan är träd i dag.

Överenskommelse

År 2008 gjordes en överenskommelse om nivåerna mellan länsstyrelsen och Vattenfall. Den baserades på översvämningarna åtta år tidigare.

– Man ville motverka att det blev fler sådana problem. Det blev inte bra fullt ut; även om översvämningar undviks påverkar det igenväxningen längs Vänerns stränder.

Tillsammans med Vattenfall och SMHI har länsstyrelsen tagit fram ett femte alternativ på en naturanpassad och säker tappningsstrategi. Strategin presenterades egentligen redan 2014 i en konsultrapport. Ett önskvärt tillstånd samt en strategi med större variationer i nivåerna lades fram men den togs aldrig i drift.

– Då var dammsäkerheten vid kraftverket i Vargön aktuell. Nu har det gjorts förnyade beräkningar, dammen har förstärkts och nu är problemet undanröjt.

En årskurva för nivåerna, som i viss mån liknar den som var innan Vänern reglerades, har plockats fram. Den innehåller en högre nivå under vintern, våren samt tidig sommar så att det finns vatten vid strandängarna. Under hösten tappas sjön av innan höstregnen kommer och höjer nivån.

– Då blir det en större variation. Naturen mår bättre men samhällssäkerheten runt sjön måste säkras. Samtidigt finns det en nivågräns för sjöfarten och lantbruket har också intressen. All diskussion kring detta sker inom Vänerrådet där alla parter finns med och kommer till tals.

Växer igen

Sara Peilot, Vänerns vattenvårdsförbund, säger att Vänern historiskt sett har både varit högre och lägre, men att variationen är viktig.

– Att Vänern växer igen är inget nytt fenomen. Är den fortsatt låg försvinner karaktären med kala klippor och öppna solbelysta stränder. Vi måste hitta en medelväg för biologisk mångfald och samhällsekonomiska intressen.

Hon betonar att efter regleringen 1937 fungerade allt bra fram till översvämningen vintern 2000/2001. Sjön tilläts variera sin nivå, men efter det har försiktigheten ökat.

– Nu har vi även klimateffekter att ta hänsyn till.

Fågelskären, som bland annat finns utanför Mariestad, är bara några exempel på miljöer som hotas av igenväxning. Några rensas av ideella krafter, bland annat Mariestads fyrsällskap.

– Där är de ideella insatserna guld värda. När skären har röjts ser vi effekter redan året efter. Det är ett arbete som måste fortsätta.

Är det fler områden kring Mariestad som är i riskzonen?

– Alla grunda områden och strandmiljöer behöver ha ett varierande vattenstånd.

De stora problemen finns där små buskar har växt upp till stora träd. I de fall hjälper inte större variationer av nivån. Flera solblekta sandstränder har under senare tid blivit gräsbeväxta, sedan de torrlagts. I de fallen krävs det stora maskiner för att återställa.