I sista avsnittet av årets Bonde söker fru kom Linda Lindorff tillbaka till Daniel Erikssons gård i Long för att höra om Klara Hagström fanns kvar hos honom.
– Det tror jag. Hon vaknade med mig i morse i alla fall, svarade Daniel då.
Några månader senare finns Klara fortfarande kvar i Daniels liv. Bonden fann sin fru och Klara från Frösve utanför Skövde fick sin ”bonnajävel”, som hon uttryckte i ett av de första programmen att hon alltid velat ha.
Sedan serien slutade spelas in har kärlekssagan fortsatt.
– Det var ju först då vi kunde lära känna varandra ordentligt och prata utan kameror och allt det där, säger Daniel.
Klara fastnade för Daniels presentationsfilm för att hon tyckte att han kändes väldigt lik henne som person.
– Sen tyckte jag att han såg väldigt bra ut. Allting tilltalade mig med honom, men jag var ju lite feg och tänkte först att jag skiter i det, säger Klara.
Som tur var ändrade hon sig i sista minuten och slängde ihop ett brev.
– Och det gick ju bra, säger hon med ett leende.
När hon blev utvald att åka med Daniel hem till gården frågade hon sin pappa om hon någonsin hade varit i Vara. ”Nej, det har du nog inte”, svarade han.
– Jag tror jag var här och spelade en inomhuscup när jag var yngre. Det var på riktigt den enda gången. Jag har knappt varit i Skara, jag åker inte åt det här hållet i vanliga fall, säger hon.
Hon jobbar som brevbärare i Skövde och trivs bra med sitt jobb. På fritiden spelar hon fotboll i IFK Värsås och hjälper till hemma på gården i Frösve. Där bor hon i ett litet hus och i grannhusen bor hennes pappa, bror, farmor och farfar, farbror och faster.
– Men mitt hus är så litet, så det blir väl att jag flyttar hit, säger hon och tittar på Daniel.
De försöker vara tillsammans så mycket det går och eftersom Daniel jobbar en del i Mariestad träffas de både hemma hos Klara och på gården i Long. Det är inte många nätter de har varit ifrån varandra sedan slutvalet.
När inspelningarna pågick kände de båda att det blev lite krystat framför kamerorna.
– Man ska prata om det de vill att man ska prata om. Då kanske man hellre vill prata om tusen andra grejer. Det är nog därför det ser lite konstigt ut på tv, att vi inte säger någonting. Men vi hade ju saker att prata om, säger Klara.
Daniel håller med.
– När kamerorna stängdes av så pratade vi som fasiken, säger han och skrattar.
Daniel var bra på att hålla masken ända in i det sista, så Klara visste inte vem han skulle välja förrän han berättade vid slutvalet. Hon blev förstås väldigt glad, men eftersom hon hade spenderat mest tid med Alice när det var de två som var sist kvar blev det först lite dubbla känslor.
– I början hade jag så dåligt samvete för att han valde mig och att Alice blev så ledsen, men det var ju inte mitt fel, säger Klara.
Tjejerna hörs inte av så ofta, men Klara menar att de inte har något otalt med varandra.
– Alice hörde av sig någon vecka efter slutvalet och berättade hur hon kände, det var skönt att veta, säger hon.
Daniel önskade sig någon att klä julgranen med, och det fick han. Huset i Long är pyntat inför julen och i alla fönster lyser adventsljusstakar eller adventsstjärnor.
Hur blir det med julfirandet?
– Det klaffar riktigt bra faktiskt, först lite julfrukost hos brorsan, sen hos Klaras mamma på eftermiddagen, säger Daniel.
– Sen förmiddagen hos min pappa på juldagen och hos Daniels pappa på eftermiddagen, fyller Klara i.
Vad önskar ni er i julklapp?
– Jag önskar mig en skottkärra att köra ved i, säger Klara.
– Jag vet inte, en rakapparat kanske. Men mest en jul tillsammans med mitt hjärta, säger Daniel och lägger armen om Klara.