För lite och för långsamt. Så kan Trafikverkets förslag till ny nationell infrastrukturplan för kommande tolv år sammanfattas.
Det duger inte när Sverige står inför stora utmaningar inom transportområdet, som klimatomställning, en snabbt växande befolkning som genererar fler transporter samt en sliten och underdimensionerad infrastruktur. Regeringens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, då måste de lägga på ett kol.
Trots att regeringen avsatt mer pengar till infrastrukturinvesteringar än någonsin så räcker de inte. Behoven är för stora och Trafikverkets förslag till lösning lämnar de flesta besvikna. Ett nytt dubbelspår längs Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås är bortprioriterat i Trafikverkets plan. Det innebär att spåret inte ens är påbörjat år 2033. Det trots att sträckan är en av de största flaskhalsarna i det svenska järnvägsnätet. Den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås samt två andra delar av de nya stambanorna finansieras endast delvis i Trafikverkets planförslag. Investeringarna, färdigställandet och därmed också nyttorna skjuts på framtiden. Liknande exempel finns i hela landet.
Sverige har inte råd att bromsa. När stora järnvägsprojekt som möjliggör förstoring av arbetsmarknader och effektiva långväga godstransporter försenas eller uteblir hotas klimatomställningen liksom näringslivets konkurrenskraft och investeringar. Sverige har däremot råd att investera i en klimatsmart och effektiv infrastruktur som både skapar jobb under investeringsfasen och lägger grund för framtida tillväxt.
Trots att pandemin inneburit extraordinära utgifter för staten är Sveriges ekonomi stark. Statsskulden är en av de lägsta inom EU, likväl planerar regeringen att från år 2022 amortera cirka 80 miljarder kronor per år. Det kan jämföras med de 60 miljarder som årligen satsas på infrastruktur. Ekonomin finns, men för att genomföra ett nationellt infrastrukturlyft måste även genomförandemodellen ändras. Med dagens modell riskerar stora projekt att ta flera decennier.
Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har exempelvis tagit mer än 30 år. I stället bör de genomföras enligt samma modell som Öresundsbron, det vill säga via en självständig projektorganisation med finansiering fristående från den anslagsfinansierade nationella planen. Därmed säkerställs att projekt som nya stambanor och Norrbotniabanan kan färdigställas snabbt och i sin helhet i stället för att delas in i etapper som byggs med några decenniers mellanrum med ökade kostnader och minskade nyttor till följd.
Våren 2022 fastställer regeringen den nationella infrastrukturplanen. Vår uppmaning till dem är att lyfta ut de stora samhällsomdanande projekten och finansiera dem utanför plan och därmed frigöra medel till bland annat ett nytt dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås. Fyrtio år av underinvesteringar i transportinfrastrukturen får räcka. Det är dags att satsa, för klimatet och för Sveriges konkurrenskraft.
Bjarne Pettersson
Regionchef Västsvenska handelskammaren
Markus Ottemark
Ansvarig infrastruktur Västsvenska handelskammaren