Linus Hellman: När blickarna riktas mot Rom

Blickarna riktas mot Palazzo Montecitorio i Rom. Det gamla palatset ifrån 1600-talet är skådeplatsen för det italienska presidentvalet nästa vecka. Då ska senatorer, parlamentsledamöter och regionala företrädare lägga sina valsedlar i urnan för att välja landets nästa statschef. Premiärminister Mario Draghi som leder en samlingsregering pekas ut som en lämplig kandidat men om han byter jobb skulle det kunna bli politisk oreda och riskera att kasta ut landet i ett nyval.

Den 24 januari inleds processen att välja ny president i Italien. Den nuvarande presidenten Sergio Mattarella har suttit sina sju år och ställer inte upp för en ny mandatperiod.

Ödet ligger i senatorer, parlamentsledamöter och regionala företrädares händer. Drygt 1 000 personer ska utse Italiens nästa president. Valet är hemligt och det är en valomgång per dag. I de tre första valomgångar krävs det kvalificerad majoritet för att bli vald. Från den fjärde omgången krävs det enkel majoritet.

Regeringskriser kommer och går i Italien. Bakgrunden till dagens politiska instabilitet är att parlamentsvalet 2018 resulterade i att inget av de politiska blocken fick egen majoritet.

Draghi tog över

I januari förra året avgick premiärminister Giuseppe Conte. Han efterträddes av ekonomen Mario Draghi. Den tidigare chefen för den Europeiska centralbanken – som i folkmun kallas Super Mario efter sin roll under eurokrisen – bildade då en samlingsregering.

Som regeringschef har Draghi fått hantera pandemin och landets ekonomiska kris. Med hjälp av flera hundra miljarder euro i stöd ifrån EU har han börjat få Italien på fötter igen.

Draghi har också inlett en process med att genomföra olika reformer för att modernisera landet. Dessa är inte helt genomförda än. Det är i skrivande stund oklart om Draghi verkligen kommer ställa upp i presidentvalet.

Berlusconi vill bli president

I de taktiska kulisserna lurar bland andra den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi som inte har gjort någon hemlighet av att han vill bli president. Han hotar att dra tillbaka sitt högerpartis regeringsstöd om Draghi blir president.

Det skulle kunna resultera i ett nyval där mycket står på spel för de enskilda parlamentsledamöterna som nu uppvaktas av Berlusconi i presidentvalet.

Det är mycket som står på spel inte bara för Italien. Om eurozonens tredje största ekonomi kastas ut i politisk turbulens påverkar det även Europa i dess helhet. Det italienska presidentvalet blir startskottet för flera viktiga val i Europa under den första halvan 2022.

Orban utmanas

I slutet av januari är det nyval i Portugal. Det regerande socialistpartiet fick se sin statsbudget bli nedröstad i parlamentet i slutet av oktober. Socialistpartiet ser enligt opinionsmätningarna ut att gå framåt och kunna bilda regering igen.

I Ungern är det parlamentsval i april. Där har oppositionen lyckats enas kring en gemensam kandidat som utmanar sittande premiärministern Viktor Orbán ifrån kontroversiella partiet Fidesz. Orbans parti leder i de senaste opinionsundersökningarna men oppositionen har varit större i flera mätningar.

Det ska bli spännande att se om Péter Márki-Zay som är motkandidat kan överta regeringsmakten ifrån Orbán som styrt Ungern de senaste tolv åren. En ny regering i Budapest skulle betyda mycket för EU-samarbetet.

Marcrons framtid på spel

Det franska presidentvalet i april tilldrar sig störst intresse. Där står president Emmanuel Macrons framtid på spel. Startfältet har utkristalliserat sig. Det är framförallt tre kandidater som utmanar.

Marine Le Pen ifrån Nationell Samling och journalisten och debattören Éric Zemmour ifrån extremhögern samt Valérie Pécresse ifrån det traditionella högerpartiet har tagit upp kampen med Macron. Notabelt är att Zemmour i dagarna dömdes till böter för uppvigling till hat.

Ingen kandidat är i närheten av egen majoritet. De två kandidater som får flest röster går vidare till en avgörande andra valomgång. Macron har det största stödet i opinionen och är favorit till att återväljas.

Pécresse är enligt undersökningarna den kandidat som har störst chans att utmana Macron i en andra valomgång. Vänsterkandidaterna ser ut att inte göra sig något besvär. Det är ett viktigt val, ty en fransk president har ett stort inflytande inte minst inom EU.

Johnson hårt ansatt

I Storbritannien skakar marken under Boris Johnsons fötter. Den brittiske premiärministern är hårt ansatt sedan den uppdagats att det har hållits fester i Downing Street mitt under brinnande pandemi och i strid mot gällande restriktioner.

Johnson förde Tories till en jordskredsseger i parlamentsvalet i december 2019. Han kan inte falla i underhuset. Han har en övervikt på 80 mandat över oppositionen men däremot kan han bli avsatt av sitt eget parti. I synnerhet när Tories nu backar kraftigt i opinionen och Johnson tappar i förtroendemätningarna. Flera egna partimedlemmar har kritiserat Johnson och krävt hans avgång.

Det är spännande månader framöver i Europa och i höst är det som bekant även riksdagsval.