Hoppa till huvudinnehållet

Lantbrukets kostnadskris: ”Läget har gått från bekymmersamt till allvarligt”

Publicerad:
Reporter Alf Ehn
Alf Ehn
alf.ehn@mariestadstidningen.se
Förbundsordförande Palle Borgström säger att det ekonomiska läget för de flesta bönder är allvarligt på grund av prisutvecklingen av olika insatsvaror.
Förbundsordförande Palle Borgström säger att det ekonomiska läget för de flesta bönder är allvarligt på grund av prisutvecklingen av olika insatsvaror. Foto: Henrik Montgomery/TT

Åtta av tio lantbrukare säger att kostnadskrisen påverkat dem negativt.

– Läget har gått från bekymmersamt till allvarligt, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Under fredagens digitala presskonferens redogjorde Lantbrukarnas riksförbund, LRF, för det aktuella läget. Kostnadsutvecklingen, främst på diesel, el, gödsel och foder, påverkar i stort sett alla lantbrukare.

Snart tar riksdagen beslut om en nödmiljard: ”Kostnadsökningen är extrem”Lokal LRF-ledamot om pressen på bönderna: ”Det ser väldigt olika ut”

– Intäkterna hänger inte med. Många har svårt med likviditeten, säger Palle Borgström.

Palle Borgström driver ett jordbruk på gården Kilanda Säteri utanför Älvängen i Västra Götaland.
Palle Borgström driver ett jordbruk på gården Kilanda Säteri utanför Älvängen i Västra Götaland. Foto: Adam Ihse/TT

Undantag finns dock. De växtodlare som sålt sin skörd för bra terminspriser och som köpt gödningen i god tid och sluppit den senaste tidens prishöjningar har en relativt bra sits. Animalieproducenterna, främst de som inriktar sig på gris och fjäderfä, har det tuffare då de inte får kompensation i form av högre priser för sina produkter.

Enligt LRF:s beräkningar har dieseln stigit med 4,7 kronor per liter den senaste tiden, kvävegödseln har gått upp med 15 kronor per kilo, elen med 80 öre per kilowattimma och sojan med tre kronor per kilo. Alla priserna är exklusive moms.

Totalt ger det en prishöjning för insatsvaror på 5,67 miljarder kronor för de svenska lantbruket. I november var siffran 4,15 miljarder och utvecklingen går snabbt.

Det senaste året har kostnadsutvecklingen medfört att varje kilo mjölk blivit 74 öre dyrare för lantbrukaren. Ett kilo spannmål har blivit 46 öre dyrare att producera.

– Vi hoppas att det inte eskalerar mer, men inflationstakten ökar och det pratas om räntehöjningar, säger Lars Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Påverkat

Utvecklingen har påverkat LRF:s företagsmedlemmar. En enkät, som gjordes 13-16 januari, visade bland annat att åtta av tio menar att kostnadskrisen påverkat verksamheten negativt eller mycket negativt.

25 procent har redan dragit ned på verksamheten och 40 procent räknar med att tvingas till det under året. Bland annat finns det risk att investeringar i hållbarhet inte blir av, vilket får konsekvenser på miljöarbetet och strävan efter en fossilfri produktion.

– En effekt är att flera generationsskiften inte blir av, att yngre inte kan komma in i branschen. Vi kommer även att få se högre matpriser, säger Sophie Lind, analyschef hos LRF.

Frågan är hur det påverkar. Enligt Lind går nio kronor till den svenske bonden för en matkasse på 100 kronor innehållande svenska och utländska varor. Om kassen enbart innehåller svenska varor blir bondens andel 20 kronor.

1980 importerades 30 procent av maten som såldes i Sverige. Innan pandemin hade andelen ökat till 50 men när pandemin inleddes sjönk den till 49 procent.

– Under 2021 då restaurangerna kunde ha öppet igen ökade importandelen på nytt, säger Sophie Lind.

Välkommet stöd

LRF välkomnar nyheten om att riksdagens finansutskott godkände Centerpartiets önskemål om en statlig nödmiljard till lantbruket. Flera frågor återstår dock att lösa.

– En miljard är mycket pengar. Behovet är större men pengarna kommer att göra stor nytta om de bara kommer ut snabbt. Vi bör använda befintliga vägar för utbetalning men det gäller att hitta en balans så att pengarna hamnar på rätt ställen, säger Palle Borgström.

Under måndagen ska LRF-representanter träffa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) för att diskutera vidare.

Artikeltaggar

EkonomiLantbrukLRFMiljöPalle Borgström

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.