Fyra frågor och en uppmaning till Försvarsmakten

Debatt
PUBLICERAD:
Insändarskribenterna konstaterar i sin insändare att Försvarsmakten har stor påverkan på klimat och miljö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Försvarsmaktens uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och värna landet. Även att arbeta mot de 16 nationella miljökvalitetsmålen.

Försvarsmakten har idag stor miljö- och klimatpåverkan genom ”…omfattande fossilbränsleförbrukning, utsläpp av PFAS-haltigt brandskum vid militära flygplatser, blyföroreningar i vattentäkten Vättern som följd av övningsskjutningar och omfattande förbudsområden för vindkraft över stora delar av Sveriges yta med hänsyn till militära riksintressen”. Ur Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse 2020-10-23 ”En översyn av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter”.

Myndigheten är fråntagen kravet att redovisa totala utsläpp av växthusgaser. Det måste gå att redovisa utsläpp utan att röja sekretess och försvarshemligheter! Om Sverige ska halvera sina utsläpp under 2020-talet krävs helhetsbild. All utsläppsmängd och vem som genererar vad måste bli känt för att, i demokratisk ordning, prioritera nödvändiga utsläpp.

– Hur kan Försvarsmakten medverka i dessa demokratiska samtal?

Majoriteten av den PFAS (högfluorerade ämnen) vi får i oss kommer från föroreningar i mat och dricksvatten. PFAS som lagrats i kroppen kan orsaka cancer. En utsläppskälla är brandsläckningsskum klass B. Försvarsmakten är en storförbrukare. Vi medborgare kan få i oss föroreningar om Försvarsmaktens använder skummet i våra närområden.

– Hur kan Försvarsmakten minimera sina utsläpp?

I försvarets övningsort Karlsborg hörs kanonskott och k-pistsmatter, militärfordon rullar på gatorna, kamouflageklädda ungdomar marscherar på vägarna. Sjöfarare må hålla sig ajour med vilka områden i Vättern som är avlysta på grund av skjutning. Bly landar i vattentäkten.

– Hur länge ska dessa fysiska, markbundna krigsföringsövningar, med eko från 1900-talet, riskera hundratusenstals människors dricksvatten och omgivningar?

Ungefär 98 procent av Sveriges landyta är reserverad till riksintresse för olika intressenter. Försvarsmaktens anspråk är cirka 30 procent. För fossilfri energiproduktion behövs fler solcellsanläggningar och vindkraftverk. De kräver mark, vägar och elledningar.

– Hur kan Försvarsmakten göra mer landyta tillgänglig för dessa byggen?

Vi undrar således hur myndigheten Försvarsmakten avser värna landet under klimatkrisen och ansvara för Sveriges militära försvar med hänsyn till klimat och miljö.

– Vi uppmanar Försvarsmakten att främja ett modernt försvar för sina medborgare genom att leva upp till myndighetsuppdraget, tolka klimatförändringar och miljöpåverkan som de reella hot de är samt AGERA därefter.

Gudrun Schyman, Gunilla Lundborg, Håkan Wallentinsson, Kersti Fred Klevmar, Kristina Nilsson, Mikael Jonsson, William Grönlund - aktiva i Klimatalliansen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.