Folkfest från Oxberg till Mora: ”Då grät jag nästan”

När den första snön föll i vintras var Jessica Bergstrand ny i längdskidspåret. Nu har hon åkt Tjejvasans 30 kilometer från Oxberg till Mora.

– Det var verkligen en rolig upplevelse, och en riktig folkfest, säger hon.

Skövdebo och dessutom destinationsutvecklare som arbetar med utvecklingen av Billingen – men ingen skidåkare. Förrän nu.

Inför den här vintern bestämde sig Jessica Bergstrand för att ge längdskidåkningen en chans och nu är det stora målet, Tjejvasan, avklarat.

– Det var egentligen min vän och kollega Lotta Stigsdotters fel. Hon utmanade mig att göra det här, säger Jessica Bergstrand och fortsätter:

– Jag jobbar mycket med att utveckla Billingen och vi har ett fantastiskt berg. Jag tänkte att det var på tiden att börja åka skidor och utnyttja berget.

Sagt och gjort.

En kurs hos Träningskonsulten lade grunden och sedan var det bara att nöta på mot målet.

– Jag hade inte åkt skidor sedan någon gång i tonåren, så jag var verkligen en riktig nybörjare inför den här vintern. Men jag åkte drygt 15 mil inför Tjejvasan – det mesta på Billingen men också en vecka i Tandådalen på sportlovet, säger Jessica.

”Då grät jag nästan”

3 500 damer kom till start i Tjejvasan i lördags.

Tre timmar och 23 minuter efter start i sista gruppen nådde Jessica målet i Mora.

– Då grät jag nästan. Det kändes riktigt, riktigt bra att nå målet som jag hade satt upp, säger hon och minns tillbaka:

– Det var fantastiskt fina spår och de bästa förutsättningarna med strålande solsken. Det var riktigt bra, men efter en mil var jag trött. Då var det tungt och jag undrade hur jag skulle orka. Men därefter kändes det lite bättre, då började nedräkningen. Jag siktade inte på någon tid så, målet var att gå i mål.

Utöver loppet och prestationen i sig tar Jessica med sig en positiv känsla från spåret.

– Det var en folkfest på ett sätt som jag kanske inte riktigt hade räknat med. Det kom ett snöskoter-gäng mitt ute i ingenstans och spelade dansmusik och grillade och hejade på. På andra ställen stod det band och spelade livemusik och det var verkligen en folkfest att ta sig igenom. Tiden blev tre timmar och 23 minuter, men då stannade vi på alla stopp och åt både chokladboll och drack blåbärssoppa. Väldigt härligt.

Kommer du åka igen?

– Kanske, jag är i alla fall inte avskräckt.

Med vilka känslor kommer du följa Vasaloppet nästa helg?

– Jag kommer vara imponerad! Jag förstår mig inte riktigt på dem som åker nio mil. Det ligger långt framåt i tiden om jag någonsin ska göra det, skrattar Jessica.

Här kan du söka bland resultat i de lopp som har genomförts hittills.