Hoppa till huvudinnehållet

Länsstyrelsen tvingas prioritera i skötseln av naturreservat

Publicerad:
Reporter Anna Warner
Anna Warner
anna.warner@sla.se
Biolog Henrik Roos på länsstyrelsen menar att man överlag har råd att sköta alla naturreservat, men... ”Det är ett problem när anslagen varierar. Vi tvingas reglera ambitionsnivån utifrån budgetens storlek och vi tvingas välja åtgärder.”
Biolog Henrik Roos på länsstyrelsen menar att man överlag har råd att sköta alla naturreservat, men... ”Det är ett problem när anslagen varierar. Vi tvingas reglera ambitionsnivån utifrån budgetens storlek och vi tvingas välja åtgärder.” Foto: Anna Warner

Länsstyrelsen har flera statliga uppdrag att skydda natur, och för det får de pengar varje år. Men trots att uppdragen har legat fast har pengapåsen varierat i storlek.

– Vi tvingas prioritera, och då prioriterar vi alltid naturvärdena. Överlag klarar vi av att sköta de naturreservat vi har, säger Henrik Roos, biolog på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Varje år bildas nya naturreservat i hela landet och länsstyrelsen har uppdrag av staten att skydda vissa naturtyper.

I Västra Götaland bildas mellan tio och 15 nya naturreservat varje år, och cirka en tredjedel av dem finns i Skaraborg.

– Totalt finns i dag cirka 550 naturreservat i hela länet, plus ett 150-tal natura 2000-områden, ett antal fågel- och biotopskyddsområden samt fyra nationalparker. Det är alltifrån pyttesmå till jättestora områden, säger Henrik Roos, biolog på länsstyrelsen och en av dem som arbetar med att skydda natur.

Lantbrukaren kritisk mot förslag: "Ondska att skilja bonden från hans mark”

Skog och myrmarker

I dag blir nya områden som ska skyddas i princip alltid naturreservat eftersom länsstyrelsen inte längre jobbar med att bilda nya natura 2000-områden. Men de som finns ska naturligtvis skötas.

Den natur som länsstyrelsen har uppdrag att skydda i Skaraborg handlar till största delen om skog och den biologiska mångfalden där. Ängs- och betesmarker har man inte fokus på i dagsläget utan de kan bli aktuella då ett större landskapsavsnitt skyddas.

– Vi jobbar framför allt med fyra områden. Det är skog, marina miljöer, tätortsnära natur som gäller Göteborg, och även Stockholm och Malmö, samt myrområden. I det sistnämnda ingår Degermossen, säger Henrik Roos.

Degermossen är ett stort skogs- och myrområde i Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. Länsstyrelsen fattade nyligen beslut om att bilda naturreservatet men det har överklagats.

Tvingas välja åtgärder

Länsstyrelserna runt om i landet får pengar för att bilda och sköta skyddade områden, och de blir fler för varje år. Länsstyrelserna får också uppdrag som handlar om hur mycket mark som ska skyddas.

Till detta hör två pengapåsar, en för skötsel och en för ersättning till markägare när nya reservat bildas, men innehållet i dem kan ändras. Både mellan mandatperioder och mitt i, beroende på vad politikerna vill satsa på.

– Både när det gäller bildande och skötsel är vi helt beroende av en stabil budget. Här i Västra Götaland har vi fått 86 miljoner kronor i skötselbudget för 2022, och det är mer än tidigare. 2019, till exempel, fick vi 38 miljoner.

”Jag har aldrig blivit hotad, men jag har blivit utskälld några gånger. Det är få som slänger på luren”, säger Henrik Roos om kontakten med markägare.
”Jag har aldrig blivit hotad, men jag har blivit utskälld några gånger. Det är få som slänger på luren”, säger Henrik Roos om kontakten med markägare. Foto: Anna Warner

Har ni råd att sköta alla skyddade områden?

– Det är ett problem när anslagen varierar. Vi tvingas reglera ambitionsnivån utifrån budgetens storlek och vi tvingas välja åtgärder. Vi prioriterar alltid det som är viktigast och det är naturvärdena. Åtgärderna för friluftslivet prioriteras då ner. Överlag klarar vi av att sköta de naturreservat vi har.

Kostsamma satsningar

Henrik Roos berättar att de i år, när de fick en större summa, kan göra större satsningar. Det kan innebära högre kvalitet i skötseln, och lite mer kostsamma satsningar såsom fågeltorn, spänger samt att hjälpa djurhållare med stängsel.

Henrik Roos poängterar att varje skyddat område inte behöver skötsel varje år.

– Om vi till exempel vill bevara en ädellövskog och att det där växer gran, så kan det räcka med att vi är där vart tionde år och röjer. Andra områden, såsom betes- eller slåttermark, är betydligt mer skötselintensiva.

– Skötsel för oss kan ju också vara icke-skötsel. Om ett område bara ska lämnas orört.

Har något naturreservat någonsin förstörts på grund av att ni inte har kunnat sköta det?

– Varken jag eller mina kollegor kan komma på något, så nej. Men det går nog att hitta markägare som säger att områden har blivit förstörda.

Kan ni ta bort en naturreservatsmärkning?

– Det är nästan omöjligt juridiskt. Tanken är ju att det ska stå sig över tid, så det krävs synnerliga skäl för att den ska tas bort. Jag känner inte till något fall i länet.

Markägare håller inte med

När länsstyrelsen har hittat ett område som de vill skydda så ska ett avtal upprättas med markägaren. En del markägare argumenterar mot skyddet och menar att marken är så värdefull för att de, och tidigare generationer, har skött den på ett bra sätt.

– Det får vi ofta höra. Och att vi underkänner dem eller misstror dem när vi vill skydda marken.

– Men vi tycker att de har gjort ett bra jobb och vi vill bevara det, för överskådlig framtid. Man vet aldrig vad som händer i framtiden och vad nästa ägare har för avsikter. Vi jobbar ju på flera hundra års sikt.

Har blivit utskälld

Henrik Roos, som har jobbat med frågorna i 20 år, menar att det ofta blir bra samtal och att markägare överlag är bra att diskutera med.

– Jag har aldrig blivit hotad, men jag har blivit utskälld några gånger. Det är få som slänger på luren.

Kan ni ta till tvångsåtgärder om någon markägare säger nej?

– Ja, i form av lagstiftning. Det händer att vi använder den, men ambitionen är alltid att nå en överenskommelse. Vi är inte betjänta av missnöjda markägare och ibland backar vi.

– Just nu behandlar riksdagen en proposition om att arbetet med skydd av skog ska ske på mer frivillig basis. Det blir intressant att se resultatet av det.

När ett område har blivit skyddat finns det exempel på att markägaren blir utsedd att sköta det. Annars utför länsstyrelsens egen personal eller entreprenörer arbetet.

Inget nytt uppdrag

Länsstyrelsens senaste uppdrag från staten sträckte sig mellan 2016 och 2020. Efter det har man inte fått något nytt uppdrag utan jobbar fortfarande med det som avslutades för ett par år sedan eftersom målet inte är uppnått.

Uppdraget var på 3 300 hektar skog och i dag är 2,6 procent av nästan 1,5 miljoner hektar skogsmark i länet skyddad.

Markägarna drabbas

För några år sedan upplevde länsstyrelsen en rejäl berg-och-dalbana när det gäller budgetanslagen. Siffrorna gäller för hela länet.

– Budgetkaoset i riksdagen 2019 resulterade i att vi fick en tredjedel av vårt anslag. Oppositionsbudgeten innehöll inte samma satsningar. Mellan 2005 och 2018 fick vi mellan 70 och 100 miljoner årligen för att bilda nya naturreservat, och mycket av de pengarna är ersättning till markägare.

– 2019 och 2020 fick vi cirka 30 miljoner per år. Då fick vi rycka i handbromsen. Vissa projekt kunde vi då inte backa på och det är markägarna som drabbas eftersom de kan få vänta i flera år på ersättningen. 2021 var vi tillbaka på cirka 100 miljoner igen.

Artikeltaggar

Djur och naturLantbrukLänsstyrelsenMiljöNaturreservatSkövde

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.