Hoppa till huvudinnehållet

Lantbrukaren kritisk mot förslag: "Ondska att skilja bonden från hans mark”

Publicerad:
Reporter Anna Warner
Anna Warner
anna.warner@sla.se
Torbjörn Bergman i Säter gillar inte att länsstyrelsen avsätter mark till naturreservat. Han poängterar att kulturlandskapet är i ständig förändring, och ingen ögonblicksbild som man kan frysa.
Torbjörn Bergman i Säter gillar inte att länsstyrelsen avsätter mark till naturreservat. Han poängterar att kulturlandskapet är i ständig förändring, och ingen ögonblicksbild som man kan frysa. Foto: Anna Warner

Balansen i kulturlandskapet är inte statisk utan föränderlig. Det menar lantbrukaren Torbjörn Bergman som är mycket kritisk mot att länsstyrelsen skapar naturreservat.

– Hälften av alla livsmedelsproducerande bönder har försvunnit under min tid som bonde. Det är vi som är hotade och som ska värnas.

I närheten av boningshuset i Säter finns en av Torbjörn Bergmans betesmarker. Han berättar att marken tidigare var åker och att det nu är bete med bland annat lövträd.

– Den där almen har almsjuka, men jag tycker att den är fin så jag har låtit den stå. Den här asken har askskottsjuka.

– Ask och alm är dominerande träd på platåbergens sluttningar, och om tio, femton år är alla almar och askar här borta. Jag odlar ädellöv yrkesmässigt. Ska då någon hindra mig från att ta vara på värdet och sälja träden för till exempel golv- eller möbeltillverkning?

Torbjörn Bergman visar sin beteshage med stenrösen och ädellöv. Flera av träden är  sjuka då almsjuka och askskottsjuka sprider sig. Trädet närmast i bild är en alm som Torbjörn har valt att bevara eftersom han tycker att trädet är vackert.
Torbjörn Bergman visar sin beteshage med stenrösen och ädellöv. Flera av träden är sjuka då almsjuka och askskottsjuka sprider sig. Trädet närmast i bild är en alm som Torbjörn har valt att bevara eftersom han tycker att trädet är vackert. Foto: Anna Warner

Just den här marken är inte naturreservat, men det finns exempel på andra områden med ädellövskog som har blivit det och Torbjörn Bergman är mycket kritisk till att länsstyrelsen vill avsätta skog och mark till naturreservat.

– Ska de skydda de värdena från bonden? Det är kontraproduktivt. De misstror oss och våra yrkeskunskaper, och de tror att vi vill ont. Det är ett synsätt från feodalsamhället. Oavsett vilken etikett länsstyrelsen sätter på det så anser jag att det är socialism och ondska när man skiljer bonden från hans mark.

Torbjörn Bergman ger sin syn på saken och förklarar att kulturlandskapet är ett resultat av generationer av självägande bönder. Han berättar om matproduktion, ekonomi och ekologi.

– Det är handen och mulen som har skapat det här. Det har uppstått tack vare böndernas vilja att samverka med landskapet.

Dynamisk materia

Från länsstyrelsens sida menar man att man jobbar på flera hundra års sikt, och att man inte vet vad nästa markägare vill göra med marken. Därför vill man bevara vissa områden. Men att landskapet ska vara detsamma över lång tid vänder sig Torbjörn Bergman emot.

– Balansen i kulturlandskapet är inte statisk utan föränderlig. Under en mansålder har det förändrats dramatiskt, och det är rörlig och dynamisk materia. Landskapet är inte som en tavla som du kan frysa.

”De inskränker vår äganderätt. De vill bli av med oss och klär det i miljöargument.”
”De inskränker vår äganderätt. De vill bli av med oss och klär det i miljöargument.” Foto: Anna Warner

Han tar som exempel att antalet lantbrukare har minskat kraftigt och att det syns i landskapet.

– Hälften av alla livsmedelsproducerande bönder har försvunnit under min tid som bonde. Det är vi som är hotade och som ska värnas.

Blommorna försvann

Promenaden i betesmarken går vidare ner mot en sluttning nära 26:an. Några fläckar snö ligger kvar mellan stenrösena och träden.

– Där nere, säger Torbjörn Bergman och pekar mot en sänka, växte det mängder med guckusko tidigare.

Guckusko är en orkidé som växer vilt i Sverige.

– Det gjorde de till ett natura 2000-område och nu ser det för jävligt ut. Jag får inte göra något där utan att fråga, och gör jag något de inte gillar så blir jag åtalad. Och nu finns guckuskon inte kvar. Den är i stort sett utrotad där.

”En god affär”

Han berättar också om en granne som hade granskog bredvid ett naturreservat.

– Granarna i reservatet hade fallit i stormar och låg kvar. Och granbarkborrarna spred sig till närliggande skog.

Finns det inga markägare som du känner till som har tyckt att det har varit positivt att deras mark blir naturreservat?

– Jo, om de ändå ska lägga av och sälja gården. De får betalt och i många fall är det en god affär.

Ett kontorslandskap

Torbjörn Bergman menar att lantbrukarna själva vet vad som är bäst för markerna och att ekologi och ekonomi kan gå hand i hand.

– Jag lever gott här men samma mark skulle kunna kosta skattebetalarna mängder, och värdena skulle inte bli större. Det ska inte vara ett kontorslandskap.

– De inskränker vår äganderätt. De vill bli av med oss och klär det i miljöargument.

Artikeltaggar

LantbrukLänsstyrelsenMiljöNaturreservatSkövde

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.