Ingen kandidat var i närheten av egen majoritet i det franska presidentvalets första omgång i söndags. Därmed blir det en avgörande andra omgång den 24 april mellan de två kandidater som fick flest röster. Valet står precis som för fem år sedan mellan liberalen Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen. Det är två politiker med vitt skilda visioner men den här gången kommer det inte att bli någon promenad i parken för Macron.
Tankarna på en promenadseger för Emmanuel Macron i det franska presidentvalet har kommit på skam.
Macron har stigit i opinionen efter Rysslands invasion av Ukraina och efter söndagens första omgång är han fortsatt favorit till att väljas om men det är ett oerhört splittrat Frankrike som väljer sin ledare.
Inget är heller förutbestämt när det kommer till demokratiska val. Det visade sig inte minst när det brittiska folket röstade för att Storbritannien skulle lämna EU eller när det amerikanska folket valde Donald Trump till USA:s president 2016. Det var två på förhand helt otänkbara valutslag. Efter det har i alla fall jag definitivt slutat att ta något för givet.
Traditionella partierna chanslösa
Efter den första valomgången i det franska presidentvalet finns det mycket att säga och det går redan att dra vissa slutsatser.
Till det mer uppenbara men inte desto mindre anmärkningsvärda hör att de två traditionella partierna återigen inte hade en tillstymmelse till chans.
Både socialistpartiet som har haft presidenter i François Mitterrand och François Hollande samt det klassiska högerpartiet som har haft presidenter i Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy misslyckades kapitalt. Faktum var att de båda partiernas kandidater inte ens samlade sju procent av väljarnas röster i den första valomgången.
Macron fortsatt favorit
Liberalen Emmanuel Macron (27,8 procent), högernationalisten Marine Le Pen (23,1 procent) och extremvänsterns Jean-Luc Mélenchon (22 procent) fick flest röster och de två förstnämnda gör nu upp i den andra och avgörande valomgången om tio dagar.
Samtidigt var Mélenchon det enda reella vänsteralternativet som erbjöds väljarna den här gången. Det var oväntat att Melenchon var så nära Le Pen.
Macron är fortsatt favorit till att få fem nya år i Élyséepalatset men osvuret är bäst. Det skiljer inte många procent mellan Macron och Le Pen i opinionsmätningarna.
Knappt hälften av alla väljare röstade ju inte på Macron och Le Pen i den första valomgången. Vart tar de väljarna vägen? Hur många av dem går och röstar i den andra valomgången när deras kandidat är utslagen?
Valdeltagande spelar roll
Om väljare avstår ifrån att rösta och blir kvar hemma på sofflocket får det också konsekvenser. Utslagna Mélenchon har till exempel inte tagit ställning för Macron utan bara emot Le Pen. Dessutom fick högerextrema kandidaten Éric Zemmour sju procent och vart de väljarna tar vägen känns givet.
Valdeltagande spelar in och det brukar vara lägre i den andra omgången. I Frankrike röstar man med hjärta i den första omgången och sedan röstar man med hjärna i den andra omgången.
Precis som för fem år sedan har fransmännen att välja mellan Macron och Le Pen. Det är två kandidater med helt olika visioner för Frankrike.
Det är globalisering mot nationalism. Det är etablissemang och en upplyst urban elit som står emot folket och den vanliga fransmannen. Macron älskar EU och globalisering. Le Pen står för motsatsen. Kontrasterna kunde sällan vara större.
Stora maktbefogenheter
Det franska presidentämbetet är ett av de mest inflytelserika och tunga bland de västerländska demokratierna. Presidenten har omfattande maktbefogenheter. Presidenten kan upplösa parlamentet och är även överbefälhavare i ett Nato-land med kärnvapen.
Det blir en spännande andra valomgång den 24 april där insatserna för både Frankrike och Europa är stora.
En Le Pen i Élyséepalatset får konsekvenser för Europasamarbete. Hon har föga till övers för varken EU eller Nato och har vurmat för Vladimir Putin. Hon har nära band till Ryssland. Tidsandan borde inte göra det möjligt för henne men det är bara att hoppas att fransmännen tar sitt förnuft till fånga.
För fem år sedan tog Macron en jordskredsseger. Den här gången är fasaden mot högernationalismen inte lika bergfast och det gör att Le Pen har möjlighet att vinna. Vi står inför en rysare.
Bussar utan passagerare
Avslutningsvis – också några rader om det faktum att Skövde kommun betalar flera miljoner kronor för en busslinje mellan resecentrum och Billingen trots att nästan inga passagerare väljer att åka med. I alla fall inte under de senaste månaderna.
Vad var det den tidigare socialdemokratiska socialministern Gustav Möller en gång i tiden ska ha sagt ? Varje förslösad skattekrona är en stöld ifrån folket. Sällan har väl dessa ord varit mer träffande än just i det här fallet.
Det sker dessutom i en borgerligt ledd kommun där styret tidigare under den här mandatperioden beslutade om att höja kommunalskatten med 75 öre.