Busch ställer rimliga frågor

Ledare
PUBLICERAD:
Under påskhelgen var det upplopp i flera svenska städer. Bland annat i Örebro (bilden).
Foto: Kicki Nilsson/TT
Under de våldsamma påskupploppen tycks många demonstranter haft för avsikt att döda svenska poliser. Hur ordningsmakten i en sådan situation ska agera för att försvara sig och upprätthålla statens våldsmonopol är en berättigad fråga. Även när den ställs av Ebba Busch.

Bilden av kravallerna blir allt värre. Enligt Polisens interna rapporter skadades över 100 poliser (SVT 21/4). En polis vittnar om att själv ha blivit träffad av 40 till 50 kastade stenar. En annan behövde föras till sjukhus i ambulans efter att ha träffats av glassplitter från krossade bilrutor: ”Jag fick glas i ögon, mun, näsa och jag får splitter över hela min uniform”.

Caroline Pont arbetar med utbildning i hur Polisen ska möta kravaller, så kallad särskild polistaktik. Trots att hon har tjänstgjort vid många stökiga kommenderingar tidigare, berättar hon för Polistidningen (19/4) att påskupploppen var annorlunda. ”De kastade stenar mot våra huvuden och hoppade på en kollegas huvud. Det fanns liksom ingen tvekan om att de ville ha ihjäl oss”, beskriver hon.

Dessa allvarliga angrepp på polisernas liv och hälsa var utgångspunkten när Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch intervjuades i Ekots lördagsintervju (23/4). Hon frågade retoriskt varför det var just hundra poliser som skadades i stället för islamister, kriminella eller upprorsmakare.

På reporterns fråga om det hade varit bättre om fler upprorsmakare hade skadats, svarade Busch jakande – ifall det var vad som krävdes för att upprätthålla lag och ordning. Hennes svar ledde vidare till frågan: Varför sköt inte Polisen skarpt? Varför tvingades Polisen att retirera när det borde ha varit våldsverkarna som kapitulerade?

Buschs fråga om verkanseld har upprört känslor. Det är förståeligt. I ett fritt, demokratiskt samhälle bör ordningsmakten undvika att utöva våld mot enskilda människor. Till skillnad från i auktoritära regimer står medborgarna här under Polisens beskydd, de är inte dess fiender.

Att det bör undvikas innebär dock inte att poliser saknar rätten att bruka våld. Tvärtom har de både rätten och skyldigheten att skydda medborgare, andra poliser och sig själva.

Polisens metoder ifrågasätts ofta när för mycket våld används, såsom vid enskilda ingripanden som sprids på sociala medier eller vid större fotbollsmatcher. På samma sätt bör det vara rimligt att i vissa situationer ifrågasätta om för lite våld har använts. Polisens främsta uppgift är ju att upprätthålla statens monopol på just våld.

Om våld inte används där det kan anses nödvändigt, bör det utredas varför. Om det beror på att det hade varit för riskabelt, bör Polisen få fler, mindre skadliga verktyg såsom vattenkanoner och gummikulor. Det var också Buschs poäng då hon påpekade att KD länge har förespråkat införskaffande av sådana verktyg.

Det verkligt viktiga är inte vilket ordval som hade varit lämpligast, utan hur Polisen kan hindra att liknande upplopp sker igen.

Daniel Åkerman

SNB

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.