När Karin Bojs presenterade sin nya bok, Europas mödrar - de senaste 43 000 åren, på Släktforskardagarna i Skövde var det en mycket positiv upplevelse efter en lång tid med noggrant arbete med boken.
– Jag har tvivlat många gånger på att jag skulle få ihop det men till slut får jag stå här igen. Det är lättnad, glädje och triumf, sade Karin med ett stort leende.
Karin Bojs är i grunden journalist och har arbetat många år bland annat på Dagens Nyheter. Hon har fått flera priser och är hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon har också kopplingar till Skaraborgsbygden, bland annat har hennes farmors släkt bott i trakterna kring Falköping.
Karin är inte ny som författare. 2015 skrev hon Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren. Den presenterades på Släktforskardagarna i Nyköping för sju år sedan och hon beskriver den själv som sitt stora genombrott. Den blev väl mottagen, fick Augustpriset och boken översattes till 16 språk.
2016 kom uppföljaren, Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren. Den boken skrev hon tillsammans med Peter Sjölund, och handlar mer om hur Sverige har fått sin befolkning, och då genom fäderna, våra manslinjer.
Efterfrågad uppföljare
Efter boken om fäderna, eller pappaboken som vissa skämtsamt sa, kom den givna frågan: När kommer mammaboken? Karin började jobba på en uppföljare men det var svårt och tog lång tid. Det var svårt att hitta formen för boken och ibland kunde hon känna prestationsångest. Hon behövde också vänta in ny forskning, bland annat DNA-forskningen som utvecklats mycket på de sju år som gått sedan den första boken.
Tre vågor
Karin förklarar att det har gått tre huvudsakliga vågor av invandring i Europa, vilket har kunnat slås fast med hjälp av DNA-forskning. På senare år har synen på dessa vågor förändrats tack vare utvecklingen inom forskningen.
– Först hade Europa en jägarbefolkning. Sedan kom ett helt nytt gäng med invandrare som förde hit jordbruket. Det tredje gänget var indoeuropeiska herdar. Nu börjar man kunna se nyanser och detaljer, däribland att vågorna är inte samma för papporna och mammorna. Den nya boken handlar om skillnaden på mammornas och pappornas historia.
Olika karaktär
Det är enligt Karin ganska olika karaktär på de tre böckerna.
– I nummer ett utgick jag väldigt mycket från min egen släkt. Jag berättar genom mitt eget sökande om Europas befolkning. I tvåan utgår jag från DNA-släktforskare. Det är en strikt faktabok men den utgår från privatpersoner som släktforskat och deras resultat. Nu är det nytt. Det är fakta, inget personligt. Det är professionell forskning och det är mycket DNA. Men det är också mer av den allmänna historien.
Vill lyfta kvinnor
I den nya boken vill Karin på olika sätt lyfta kvinnorna.
– Jag har försökt att ge lite extra tonvikt till kvinnliga forskare som varit viktiga pionjärer de senaste 150 åren men som har blivit väldigt förbisedda och försummade, trots stora insatser. Jag har även försökt ge extra tyngd till jämställdhet och kvinnornas roll genom historien. Kvinnorna har nog mycket större roll än vad som framkommit tidigare.