Socialnämndens underskott skenade iväg ordentligt. På bara tre månader hade den ökat med 10 miljoner kronor.
Sommarens rekryteringsproblem och ökade vårdinsatser uppges som orsaker.
– Vi har ett väldigt högt tryck inom vård och omsorg på alla enheter, säger vård- och omsorgschef Rikard Strömqvist.
I april visade prognosen att socialnämnden går mot ett underskott på 8,5 miljoner kronor. Men på bara några månader hade den siffran sprungit iväg ordentligt.
I juli var det prognostiserade underskottet 18.5 miljoner. Det motsvarar drygt 7 procent av nämndens totala budget.
Vård och omsorg
Vård och omsorg ligger 10 miljoner kronor över sin budget.
Rikard Strömqvist uppger att man räknade med ett statsbidrag på 3 miljoner, men som uteblev. Framförallt beror det på att man tvingats anlita bemanningssköterskor och att personalkrävande vårdinsatser ökat.
Under sommaren hade insatserna ökat till cirka 150 timmar i veckan, vilket motsvarar 3-4 heltidstjänster.
– Vårdtyngden ökar samtidigt som vi har relativt fullt på våra äldreboenden. Det är ingen som blir utan plats, vill jag understryka, men vi ser en ökad vårdtyngd generellt inom vård och omsorg.
Rekrytering
En annan grundorsak är svårigheterna med att rekrytera personal, särskilt inför semestern. Det är alltid en utmaning att få tag på folk till sommaren, men Strömqvist märker stor skillnad mot hur det såg ut för bara 2-3 år sedan.
– Den här sommaren gick det inte. Så ser det ut runtom i Skaraborg. Vi konkurrerar på ett annat sätt med näringslivet.
– Vi har redan nu börjat arbeta med sommaren 2023 faktiskt för att se vad vi kan göra.
Personalbristen innebar att man tvingats anlita sjuksköterskor och undersköterskor från bemanningsföretag, vilket medfört merkostnader på 3,7 miljoner kronor.
– Varje år har vi enheter som har det väldigt tufft. Då brukar det alltid vara någon enhet som haft det lite bättre. Men nu har vi haft ett väldigt högt tryck på alla enheter. Vi är nöjda utifrån kvaliteten med bemanningsföretag, men det är klart att det är inte en målsättning att vi ska bemanningsföretag i vår vård, säger Strömqvist.
– Samtidigt vill jag stryka under att vi haft 2,5 tunga år med pandemin. Vi ville inte kalla in vår personal för att jobba extra under sommaren, utan låta dem vila och samla kraft för att kunna klara av resterande året, säger socialnämndens ordförande Jan Hanna (S).
Svår budget
Jan Hanna menar att det var omöjlig att förutse bemanningssituationen när budgeten lades.
– Det man kan budgetera för, det är antalet individer man har. Men det är omöjligt att uppskatta hur många vi behöver ta in. Det är den biten som är svår, säger han.
Samtidigt fortskrider kommunens arbete med att erbjuda all personal heltidsarbete. I år omfattas ännu mer personal än tidigare, vilket inverkar på kostnaderna. För bara några månader sedan infördes ”heltidsresan” på två större enheter. Detta har också medfört ökade kostnader som inte ryms inom budgetens ramar. På vissa enheter är det övertalighet och på andra personalbrist, men tanken är att det efter en tid ska balanseras ut.
– Vi vill ju att det ska vara ett yrke där man kan jobba 100 procent, men vi är inte riktigt i mål med det, säger Strömqvist.
– Varje år har vi enheter som har det väldigt tufft. Då brukar det alltid vara nån enhet som har det lite bättre. Men vi har ett väldigt högt tryck inom vård och omsorg på alla enheter.
Fler placeringar
Individ- och familjeomsorgens (IFO) underskott uppgår till över 6 miljoner kronor.
– Vi har fler placeringar överlag det här året än vi hade förra året. Vi har fler komplexa ärenden idag än det var då, säger Hanna.
Även IFO har svårt att rekrytera personal och kostnaderna för inhyrd personal har ökat kraftigt.
– Vi önskar en anställd personal på plats, inte konsulter. Sedan förstår jag ju att man får gå in och täcka upp vid behov. Det är som sagt svårrekryterat när det gäller barnhandläggare.
Långsiktighet
En åtgärdsplan för att få budget i balans ska presenteras för nämnden i oktober. Strömqvist säger att förvaltningen bland annat ser över rekryteringen.
– Vi tittar lite mer långsiktigt. Att vi överanställer lite mer, så att vi kan ha tillsvidareanställd på längre vikariat.
Han menar också att personalen i högre grad ska utföra sådana uppgifter som de är utbildade för.
– Det är såna bitar vi tittar för att ta vara på våra resurser på ett så bra sätt som möjligt.
Vad kan personalen vänta för konsekvenser?
– Jag har en personal som har jobbat jättehårt under flera år med väldigt många restriktioner. Det har varit väldigt höga sjuktal på grund av pandemin. De har slitit. Jag tycker också att de är väldigt bra på att jobba över gränser och stötta varandra. En enhet kan hjälpa en annan enhet när de har det tufft. Jag vill inte kalla det för konsekvenser, men att faktiskt fortsätta det arbetet. Både arbetsmiljömässigt och ekonomiskt så är det jättebra om vi kan fortsätta och helst vidareutveckla. Vi har ju ett antal äldre som vi hjälper och vi är ett antal som ska hjälpa dem. Och då ska vi göra det så bra och effektivt som möjligt.
Jan Hanna tillägger att man, innan en vårdtagare flyttas från hemvård till särskilt boende, bör titta på om det finns mer insatser som kan göras på hemmaplan.
– Ofta är det så att man som individ känner sig trygg hemma och inte vill flytta hur som helst. Här kan vi säkert göra lite mer – så sett, skära ner, men också tillmötesgå vårdtagaren på ett annat sätt.