Hoppa till huvudinnehållet

Varför vill vi bli skrämda? – skräckexperten svarar: ”Vår äldsta berättelse”

Publicerad:
Reporter Philip Alfredsson
Philip Alfredsson
philip.alfredsson@sla.se
Foto: Dita Alangkara

Trots att många avskyr skräckfilmer, tittar de ändå.

Finns det någon logik i varför vi människor gillar att bli skrämda?

– Det är en uråldrig berättarmetod som vi alltid tyckt om, säger Louise Persson, adjunkt på Högskolan i Skövde.

Louise Persson är adjunkt och programledare för kandidatprogrammet Game Writing, på Högskolan i Skövde.

Hon utbildar spelstudenter i hur man bygger upp narrativ och berättelser i spel.

Trots att hon är en stor skräckfantast, spelar hon helst inte skräckspel.

– I ett spel måste man hela tiden vara aktiv och vara den som tar besluten. Visserligen är det ett effektfullt sätt att skrämmas, men det är inget sätt jag föredrar att bli skrämd på, säger Louise.

LISTA: Fem skräckfilmer du måste se under Halloween

Hennes skräckfilmsintresse, däremot, väcktes vid en tidig ålder. Då tittades det på filmer som Poltergeist och Sleepy Hollow, och sedan dess har skräck varit ett givet inslag under filmkvällarna.

– Skräck i sig är ett tema som funnits länge, det går att finna skräck långt bak i våra folksägner. Det handlade då både om lärdom och underhållning, men skräck har alltid funnits.

Vad är det som gör skräcktemat så spännande?

– En riktigt bra skräckberättelse ska jobba med stämningen och förhoppningarna. Bra skräck är som ett gummiband, man ska sträcka och sträcka och till sist - man vet inte riktigt när - smäller det till.

En genre i förändring

Skräckfilmer går alltid i cykler. Teman kommer och går, men viljan att nästintill bli skrämd till döds består. Däremot går en trend mot större produktioner inom filmen.

– Det satsas extremt mycket pengar på skräckfilmer, ett exempel är nyinspelningarna av It av Stephen King, där några av världens mest kända skådespelare deltog. Vi tycker om att bli rädda, och det har produktionsbolagen också insett, säger Louise Persson.

Louise Persson är en skräckfantast, som betonar berättelsens betydelse.
Louise Persson är en skräckfantast, som betonar berättelsens betydelse. Foto: Philip Alfredsson

Men det finns också en annan diskussion i många av dagens skräckfilmer som väcker ett större samtal än dess fear factor.

– Skräcken har tagit sig in i finrummet, och mycket av det tror jag beror på att många av filmerna har mycket samhällskritik i sig. Jordan Peeles filmer är ett bra exempel på detta, och även The Babadook som någonstans får ses som en föregångare i den genren.

För Louise är dock ett genomgående tema det viktigaste.

– En stark berättelse är det som får mig att fastna, och det som får mig att minnas en riktigt bra film. Det går att göra en enkel skräckfilm med jumpscares, med det är den obehagliga stämningen och berättelsen som håller en kvar.

Louise tre skräcktips!

The Conjuring (2013) - ”Det är en modern klassiker, och innehåller så mycket som gör en skräckfilm till en riktigt bra sådan”

Poltergeist (1982) - ”Mysrysare! Den har en värme i sig som gör att man gärna kommer tillbaka till den”

Haunting of Hill House (2018) - ”En serie, men de gräver ner djupt i en familj och husets historia, och blandar det med riktigt läskiga scener”

Artikeltaggar

BerättelserFilmFilmerHalloweenHögskolan i SkövdeJordan PeeleNöje/KulturSkådespelareStephen King

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.