Har sjukvården och den akademiska världen något att lära av Spotify och Netflix? Frågan tål att tänkas på. För i takt med att möjligheterna med artificiell intelligens ökar, vidgas dess potentiella användningsområde.
– Jag var med när den första CT-maskinen kom till Umeå. Det var som att gå in i kyrkan, säger regionens samordnare för AI-rådet Lars Lindsköld.
Under torsdagen samlades drygt 120 anställda vid Skaraborgs sjukhus och Högskolan i Skövde för en gemensam konferens på temat Hälsa i det digitala samhället.
– Den samlade kompetensen här är både bred och djup. Tillsammans täcker vi in mycket och oavsett område måste vi ta hänsyn till den digitala transformeringen. [...] Tidigare ansågs människor kunna utföra en sak och tekniken en annan, men idag är den stabila gränsen mer flytande, säger Lena Mårtensson, prorektor vid Högskolan i Skövde och professor i omvårdnad.
Det är fjärde året i rad som verksamheterna möts för att utbyta erfarenheter, lyssna till föreläsare och identifiera utmaningar på Science Park. För datorprogram och robotars förmåga att efterlikna oss människor kan både tyckas skrämmande och uträtta mirakel.
”Mäta hemma - veta borta”
Lars Lindsköld, samordnare för AI-rådet hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen, minns själv när den första CT-röntgenapparaten levererades till Norrlands universitetssjukhus och hur det var ”som att gå in i kyrkan”. I dag är det vardagsmat, precis som att patientjournalerna skrivs digitalt och inte på lösa pappersblad.
– Vi drunknar i datapunkter som vi vet hur vi ska använda för ett specifikt ändamål, men har vi tänkt igenom vad vi kan göra med dem? säger han.
Under 1800-talet tittade en radiolog i genomsnitt på 18 bilder per dag. Idag är den siffran närmare 50 000 och Lars Lindsköld ser enorma möjligheter med digitaliseringens förmåga att göra vården mer tillgänglig, effektiv och öppen för att ”mäta hemma - veta borta”.
När det gäller just artificiell intelligens menar han att en av dess potentiella styrkor är att kunna ”ana innan man vet” och ”veta innan man anar”.
– Hur många patienter kommer inte och säger att de anar att något är fel? säger Lars Lindsköld.
Ansöker om forskningstillstånd
Digital transformation innebär kort sagt att man anammar digital teknik och det förändringsarbetet pågår inom såväl sjukvården som den akademiska sfären där man rör sig mot en mer personcentrerad vård respektive individbaserat lärande.
– Företagen är väldigt duktiga på att använda AI för att läsa av vad kunderna vill se för film och lyssna på för musik. På så sätt optimerar de sina tjänster och kanske kan vi lära oss något av det, säger Martin Gellerstedt, professor i Folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Lärosätet ansökte nyligen om forskarutbildningstillstånd inom just området Hälsa i det digitala samhället. Ett relevant och unikt område som identifierades redan 2017 säger Lena Mårtensson.
– Nu väntar vi på att UKÄ [Universitetskanslersämbetet] ska fatta beslut och vi tror att det kommer inom några veckor.