Hoppa till huvudinnehållet

Spelbranschen vill göra spelvärlden mer sund och inkluderande

Publicerad:
Sandra Carlsson
sandra.carlsson@sla.se
Projektets långsiktiga mål är att få en sundare spelkultur.
Projektets långsiktiga mål är att få en sundare spelkultur. Foto: Isabell Höjman/TT

Under ett års tid har Science Park i Skövde tillsammans med flera andra aktörer i spelbranschen arbetat med ett projekt som belyst dataspelens roll i samhället. Via workshops har man pratat om spelandets problem men också dess möjligheter.

Det långsiktiga målet är att utveckla spelkulturen så den blir mer inkluderande och sund.

Projektet grundades i att Jenny Brusk blev kontaktad av VGR.
Projektet grundades i att Jenny Brusk blev kontaktad av VGR. Foto: Josefine Hektor

Projektet ”Spel som problem eller möjlighet” grundades i att Jenny Brusk, som är innovationsrådgivare och affärscoach på Science park Skövde blev kontaktad av Västra Götalandsregionen för cirka två år sedan.

Spelade datorspel 16 timmar om dagen – Högskolan i Skövde blev brytpunkten

Västra Götalandsregionen hade reflekterat över hur de fördelar sina medel till olika verksamheter inom regionen. Enligt Jenny Brusk så fanns det en konflikt om hur regionen motiverar att de finansierar start-ups inom spelutveckling men som senare kan skapa problem och som de måste ta hand om i en annan del som de finansierar, det vill säga på mottagning för spelberoende och skärmhälsa.

– Det var inte så att dem trodde att det fanns en konflikt men dem ville utreda om hur det ser ut och hur ska vi hantera de skav som uppstår, säger Jenny Brusk.

Från slutkonferensen i Göteborg.
Från slutkonferensen i Göteborg. Foto: Sandra Carlsson

Projektet har under året varit en förstudie där flera aktörer som på olika sätt är involverade i spelkulturen samlats för att ha öppna samtal kring dagens spelkultur.

– Vi ser att det finns behov av en mer nyanserad och mångbottnad diskussion kring spelkultur och spelets roll i samhället där flera perspektiv kommer upp till ytan och problematiseras, säger Jenny Brusk.

Diskuterat exkludering och spelberoende

Enligt Jenny Brusk brukar spelskapandet framställas som något positiv men att själva spelandet framställs som skadligt. Vidare berättar Jenny att idag är flera grupper exkluderade från spelkulturen, exempelvis människor med funktionsvariationer. Dessutom menar hon att spelkulturen är problematisk för kvinnor och minoritetsgrupper och under projektets gång har man även diskuterat barn och vuxnas skärmtid och spelberoende.

– Det ligger i allas våras intresse att skapa en sund och inkluderande spelkultur. Det är inte bra för spelindustrin om man till exempel pratar om att spelande gör så barn blir beroende.

Inget resultat ännu

På slutkonferensen i Göteborg så meddelade man att trots att projektet nu är klart har man inte kommit fram till något resultat.

– Vi levererar inga svar, men vi diskuterar perspektiv på frågor om vad vi behöver veta för att veta hur det ska bli inkluderande och sunt. Vi behöver prata mer och fler möten. Vissa frågor och förslag på projekt har tagits fram, men det är ju mer frö till någonting.

Jessica Mattiasson är legitimerad psykolog och arbetar på Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa i Göteborg.
Jessica Mattiasson är legitimerad psykolog och arbetar på Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa i Göteborg. Foto: Sandra Carlsson

Vill ha naturliga pauser i spelet

Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa har deltagit under projektet.

Jessica Mattiasson arbetar som psykolog på mottagningen och hon berättar att de flesta som söker sig till dem söker på egen hand eftersom patienterna upplever att spelandet har tagit över och att livet har satts på paus.

– Det är otroligt lätt att lägga många timmar på spel. Man tappar tid och rum, en grej som man kunde göra i spel är att bygga in naturliga pauser så spelaren får en medvetenhet om vad man har valt bort under tiden man spelat, säger Jessica Mattiasson.

Artikeltaggar

BarnGöteborgJenny BruskKonflikterParkerSamhälleSkövdeSpelVästra Götalandsregionen

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.