Skaraborg sticker ut i Sverige med ovanligt många elbolag på en liten yta. Inte mindre än 19 bolag äger 21 olika nät.
Nu ska Hanna Tengelin, projektledare Energiföretagen, försöka få dessa företag att samarbeta kring det stora elbehovet i Skaraborg som accelererar i hög fart, i takt med stora industrisatsningar.
Hanna Tengelin företräder branschorganisationen Energiföretagen i Sverige, och leder nu ett pilotprojekt i Skaraborg. Tanken med projektet är att hitta samarbetsformer mellan alla energibolag i Skaraborg för att möta det stora behovet av utökad elförsörjning. Elförbrukningen förväntas dubbleras fram till 2030.
– Bolagen behöver ta ett större ansvar i samhällsomställningen och fördjupa sin dialog med kommuner, näringsliv och kunder, förklarar Hanna Tengelin.
Skaraborg har ovanligt många elbolagsaktörer, sett till övriga Sverige. Till exempel finns det 21 olika elnät och 19 bolag som äger de näten. I Sverige finns total 160 elnätsföretag med ett snitt på ungefär 35 000 abonnenter. Snittet i Skaraborg är 7 500 abonnenter per nät.
– Det gör att komplexiteten här i Skaraborg blir större och svårare, säger Hanna Tengelin.
Storleken på bolagen varierar också kraftigt. En del mindre nät ägs av medlemmar längs nätet, medan andra ägs av betydligt större aktörer såsom kommuner eller staten.
Det kan handla om allt från stora energibolag som Vattenfall och Ellevio till små aktörer som Götene elförening och Vallebygdens ekonomiska förening. Flera av de större bolagen är inte bara nätägare utan även producenter och driver elhandel. Det finns dessutom lokala aktörer som enbart ägnar sig åt elhandel.
– Vår utmaning här är att hitta smarta samverkansformer för hur vi kan jobba och verka tillsammans för att ta oss an omställningen, säger Hanna Tengelin.
Behöver mer lokalt
Ett av uppdragen är att få till tillräckligt med el för att samhället ska kunna ställa om och bli koldioxidfria.
Två tredjedelar av som förbrukas i Skaraborg produceras någon annanstans och det är detta som man nu vill ändra på.
– Skaraborg har en ganska låg självförsörjandegrad i dagsläget. Det kommer att vara viktigt att ha egen kapacitet och förmåga att producera el. Med de planer som nu finns i Norrland med stora etableringar av industri där, så är det inte troligt att det kommer att finnas så mycket energi att skicka från Norrland hit ner.
Hanna Tengelin menar att det enklaste, snabbaste och mest ekonomiskt fördelaktiga är att satsa på vindkraftproduktion.
– Därefter kommer kärnkraft där vi har en resa att göra med inställning och förankring.
Det finns ett stort intresse för att skapa mer vindkraft.
– Men utmaningen just nu är att det inte finns kapacitet i det regionala nätet och stamnätet för att ta emot så mycket mer produktion.
De stora måste satsa
Det är framförallt Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall som behöver prioritera Skaraborg i sina investeringsplaner.
– Och där är det ett arbete på gång, berättar Hanna Tengelin.
Hon tror att behovet av el i Skaraborg kommer att lösas.
– Drivkraften är att vi måste göra det, för att vi måste. Sen finns risken att det inte går tillräckligt fort. Det kommer att kräva mycket arbete och nytänkande.
Klart är att Västsverige ligger efter flera andra regioner i södra Sverige i utbyggnad av elnät. Till exempel ser det betydligt mer lovande ut i Jönköpings län.
– De hämtar ström från en annan stamnätsdragning och där har de inte lika trångt och kärvt som vi har i Västsverige. Nätet till Västsverige har inte varit dimensionerat till den enorma omställningen och den förväntan som nu finns.
I Västsverige finns nu också en samarbetsform under namnet Accel (Accelererad elnätskapacitet i Västra Götaland), där energiföretagen, näringsliv, region och länsstyrelse möts. Där är också Hanna Tengelin en spindel i nätet.
Hanna Tengelin berättar om motstånd från kommuner som inte alltid velat ha ett kraftnät genom sitt område. Och det är långa planeringsprocesser.
Det går snabbt
– Vidden av behovet från industrins omställning har ju konkretiserats på bara några fåtal år. Det har gått från att bara ha varit något i framtiden till att bli reella investeringar på väldigt kort tid. Det är fantastiskt att ha industrier som är modiga och vågar före, det är nu tåget går och det finns ett fönster för gröna industrier att ta den positionen på den globala marknaden.
Men det kan ta 10-15 år innan ett nytt stamnät är tillräckligt utbyggt för behovet. Hur ska man lösa det?
– I dag nyttjar vi inte vår nät så smart. Det är inte rationellt att vi ska bygga nya ledningar för hela det behovet som tillkommer med omställningen.
Hanna Tengelin anser att mycket kommer att handla om att jobba smartare.
– Det är inte samhällsekonomiskt rationellt att bygga så mycket elnät för att klara de högsta topparna. Egentligen är det bara ett fåtal timmar varje år som det slår i det taket, men för de timmarna måste det finnas kapacitet, om vi inte hittar andra lösningar.
Hanna Tengelin menar att de företag som skulle kunna dra ned på sin energiförbrukning vid höga toppar av förbrukning i Sverige, också borde kunna få kompensation för det.
– Förmågan att vara flexibel i hur och när vi plockar ut el från nätet, ska premieras. Till exempel med smarta system. Inom fastighetssidan finns det väldigt stor potential att göra det med minimal påverkan på vår upplevda komfort.
När det gäller lagringsmöjligheter av den el som kommer från vind- och solkraft finns det batterier och i viss mån även vätgas.
– Men då handlar det om några få dagar. Det måste kompletteras med planerbar produktionskapacitet, i form av vattenverk, kraftvärme eller kärnkraft.
Ingen enkel väg
Men det är inte helt enkelt att sy ihop den framtida gröna energiförsörjningen.
– Allt förändras ständigt, vi har ny lagstiftning, nya marknadsmodeller och vi har ny politisk styrning. Alla de här bollarna är uppe i luften samtidigt. Det är ingen som vet riktigt exakt hur det kommer att se ut och hur vi ska röra oss mot den dubbla elförbrukningen 2030. Vilken väg kommer vi att ta dit? Som samhälle kommer vi säkert att köra i diket i vissa områden och då man får testa och göra om, säger Hanna Tengelin.
I Skaraborg är det förstås den stora planerade batteritillverkningen i Mariestad som kommer att kräva mycket energi, men också omställning av befintlig industri och nyetableringar i Skövde och på andra orter i Skaraborg. I Mariestad är det elbolaget Ellevio som tillhandahåller strömmen i det område där Volvo planerar sin nya fabrik.Tillsammans med svenska kraftnät ansvarar de för elförsörjningen där.
– Egentligen är det ett politiskt ledarskap på nationell nivå som krävs. Om industribolagen ska få de förutsättningar som krävs, så behövs det en tydlighet. Det finns ingen aktör i Sverige som har det ansvaret, då faller det på politikernivå, menar Hanna Tengelin.