De trodde aldrig att de skulle behöva ta upp kampen igen – men nu är det dags. ”Det fanns inte på kartan då, men hotet växer, vi måste agera i tid” säger Per Gustafsson som själv var med vid manifestationen 1976 mot uranbrytning i Ranstad. Nu ställer föreningar och organisationer krav på bland annat Skövde kommun att aktivt motverka alla planer på brytning av uran.
Sedan 2018 är uranbrytning förbjuden i Sverige. Men när diskussionen om kärnkraft återigen har aktualiserats och blivit en viktig energifråga känner motståndarna mot uranbrytning att hotet trots allt finns och växer.
Stoppade gruvbolaget
– Jag minns manifestationen Västgötabergens dag 1976 när cirka 25 000 personer deltog – bland annat för att stoppa alla planer på uranbrytning mellan bergen i Skövde, Falköping, Tidaholm och Skara. Den gången använde kommunerna sin vetorätt, formellt var det Skövde och Falköping som stod för det, men Tidaholm och Skara stöttade, säger Per Gustafsson, ordförande för Skaraborg i Hela Sverige ska leva.
Han, Magnus Ljung, ordförande i Falbygdens Naturskyddsförening och Anders Kindbom, ordförande i Häggums hembygdsförening, är övertygande om att folkopinionen den gången bidrog till att kommunerna utnyttjade sin vetorätt och stoppade gruvbolaget LKAB:s planer för gigantiska dagbrott för att bryta uran ur Västgötabergens alunskiffer.
”Höja våra röster”
Nu är det hög tid för folkopinion och protester igen anser de tre – med stöd av minst 25 föreningar i trakten som svarat på ett utskick. Det är unika naturvärden – geologiska, ekologiska, kulturella och sociala – i platåbergen som man vill skydda och lyfter bland annat fram att Västgötabergen utsetts till global Geopark av FN-organet UNESCO.
– Vi känner att hotet växer och att vi måste höja våra röster. Vi trodde aldrig, varken 1976 eller 2018 när förbudet kom, att vi skulle behöva ta upp kampen igen. Det fanns inte på kartan, säger Per Gustafsson.
Men nu är det dags, anser motståndarna. Även om det inte finns något beslut om att lagen ska rivas upp eller liknande så finns det en majoritet i riksdagen som vill tillåta uranbrytning
– Regeringen prioriterar utbyggd kärnkraft, och kärnkraft kräver uran, som framför allt finns här. Vi vill vara proaktiva och mobilisera i tid, innan det kommer en ansökan från något bolag om att få bryta uran.
Inget för framtiden
Idag importeras uran från Ryssland, Namibia, Australien och Kanada. Men frågan är inte så enkel som att säga att motståndarna till uranbrytning i Västgötabergen anser att det är okej att köpa uranet där, istället för att bryta på svensk mark för svenska ändamål.
– Vi ser inte alls kärnkraften som en framtida energikälla. Det finns annat, vi måste gå andra vägar, teknikutvecklingen har kommit långt. Kärnkraften är både dyr och farligare än förnybara energikällor, anser Anders Kindbom.
Krav på politiker
Nu kräver de tre föreningarna, tillsammans med övriga 25 som står bakom uppropet, att Skaraborgs politiker i riksdag, region och kommuner ska:
*Bygg den framtida energiförsörjningen på förnybara och biobaserade energikällor.
*Skydda natur och miljö på och kring Västgötabergen
*Stoppa alla planer på uranbrytning vid Västgötabergen
*Behåll förbudet mot uranbrytning och säkerställ kommunalt veto mot sådan brytning
*Falköping, Skövde, Tidaholm och Skara kommuner måste aktivt motverka alla planer på uranutvinning.
– Vi riktar oss inte minst till Tobias Andersson (SD) från Skövde som är ordförande i riksdagens näringsutskott, säger Per Gustafsson.
”Folk glömmer”
Och just säkerheten kring kärnkraft är en annan fråga. De nämner de tre kärnkraftsolyckorna i Harrisburg (USA) 1979, Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och Fukushima (Japan) 2011.
– Det finns en risk att det händer igen. Men folk glömmer och nu handlar det mesta om att folk vill ha billig energi, funderar Anders Kindbom.
Av världens samlade urantillgångar sägs 0,2 procent finnas i Sverige, men tillgångarna i Sverige utgör över 25 procent av tillgångarna i Europa. Den största sammanhängande uranfyndigheterna i landet finns Västergötland, med en genomsnittlig uranhalt på 300 gram uran per ton malm (0,03 procent).
Uranbrytning
Ranstad
Vid Ranstadsverket utvanns uran ur alunskiffrarna vid Sydbillingen mellan Falköping och Skövde. Syftet med verket var att göra Sverige oberoende av uranimport och mellan 1965 och 1969 framställdes cirka 200 ton uran. På mitten av 1970-talet gjordes ett nytt försök att starta en storskalig uranbrytning. Men någon verksamhet startades aldrig. Regeringen avslog ansökan efter att både Skövde och Falköpings kommuner lagt in veto mot projektet.
1990-1992 återställdes dagbrottet, bland annat sprängdes silon 1991. Hela området där det fanns gruvavfall (lakrestområdet) täcktes över med lera och grus. Det forna dagbrottet är i dag en sjö, Tranebärssjön.
Mellan 1984 och 2009 använde Ranstad Mineral AB (RMA) en del av Ranstadsverket för återvinning av uran ur processavfall från tillverkning av kärnbränsle.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten